- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
121

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intresset för böcker på landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har jag både som pojke och senare bevistat många sådana auktioner och förvärvade
vid en dylik min första självköpta bok, Madame Blawatskys memoirer.

Naturligtvis fanns det på sina håll, långt innan dessa bokauktioner bjödo
landsbygdens befolkning skönlitteratur, ett vackert intresse för läsning. Våra
sockenbibliotek från 1800-talets mitt vittna härom. I en artikel i Biblioteksbladet
(1918: 4) har ju skriftställaren Pehr Johnson givit en liten intressant
interiör från sin hemsockens bibliotek. Här i denna församling (Bräkne-Hoby i
Blekinge) grundades 1861 ett sockenbibliotek genom frivilliga bidrag av
intresserade ståndspersoner och bönder, varom »Gåfvo- och Räkenskapsboken» lämnar
en kortfattad upplysning: »Vid Hoby Sockens Hushålls-Comittés sammanträde
hos Hemmansegaren Olof Pehrsson i Efvaryd d. [?] Dec. 1861 grundades af
Committéens Ledamöter ett Sockne-Bibliothek genom frivilliga sammanskott, och
förbundo sig Ledamöterne att till Bibliothekets underhåll och förkofran tills
vidare vid Comittéens vintersammanträden lemna följande bidrag.» Det första
sammanskottet uppgick till 73 Rdr vartill följande år kommo dels nya
medlemmars gåvor dels ett bidrag från länets hushållningssällskap av 30 Rdr. Från
och med 1865 bidrog dessutom kommunen med en tredjedel av hundskatten
— ett efterföljansvärt exempel.

De nuvarande folkbiblioteken ha ju trätt i de gamla sockenbibliotekens ställe
och arbeta på vida bredare grund än dessa. Men om deras bokförråd skall
spridas i bygden och begrundas beror i ganska väsentlig grad på vem som
har sig förelagd uppgiften att göra upp bokrekvisitionerna. Att icke direkt
olämpliga böcker komma med därför är ju sörjt genom en statslig granskning
av dessa rekvisitioner, men inga hinder finnas för att bokvalen kunna bli ganska
ensidiga. Och det är verkligen svårt att välja arbeten till ett folkbibliotek. Jag
har själv gjort upp förslag några gånger och erfarit, med vilken omsorg varje
boks innehåll bör prövas, i all synnerhet som det på landsbygden som regel
kan förutsättas att det huvudsakligen är ungdomen, som lånar i biblioteken.
Den allmänna bibliotekskatalogens korta recensioner äro till ovärderlig nytta,
likaså Biblioteksbladets recensionsavdelning, men det synes mig kunna riktas den
anmärkningen mot ett ganska stort antal av dessa bokanmälningar, att de icke
hålla i sikte målet, nämligen att varå vägledande vid bokval. De, som välja
böcker, sakna nog ej så sällan nödiga kvalifikationer för att göra goda och
lämpliga val och behöva ledning. En anmälan sådan som denna: »En
psykologiserande skildring, dock med avgjorda följetongsdrag» kan därför knappast
anses tillfyllestgörande. För en hel mängd mänskor är den i all sin knapphet
upplysande nog, men för de flesta är den ren hebreiska och lämnar dem i
absolut ovisshet, om boken passar för biblioteket eller ej.

Jag nämnde här ovan, att folkbiblioteken på sina håll nog huvudsakligast
frekventeras av ungdomen. Så är åtminstone fallet i denna församling, och jag
har hört samma förhållande observeras på andra håll. Men det är numera
icke ovanligt vare sig i städerna eller på landsbygden, att privata läsecirklar
bildas och bliva vid liv. Idén är gammal men synnerligen god och avser i
främsta rummet att tillfredsställa de vuxnas behov av litteratur. Idéen har
utformats på skilda sätt. På sina håll få läseföreningens medlemmar en bok var
fjortonde dag, på andra håll åter två böcker lika ofta. Somliga föreningar
överlåta åt en nämnd att välja böckerna, andra låta varje medlem utse ett arbete.
Detta sista sätt är i mitt tycke det mest sympatiska, alldenstund då alla tycken
bli representerade, och då kan heller inget klander resas mot nämnden, om den
i någons ögon valt misshagligt. Vid läsårets slut behandlas böckerna olika inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free