Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Amerikansk bibliotekskand. Indtryk fra en studiereise i de Forenede Stater. Föredrag vid S. A. B:s femte årsmöte
- Koncentration och effektivitet. Önskemål i fråga om stärkande och utbyggandet av folkbiblioteksorganisationen i Sverige. (Diskussion vid S. A. B:s femte årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KONCENTRATION OCH EFFEKTIVITET.
ÖNSKEMÅL I FRÅGA OM STÄRKANDET OCH UTBYGGANDET AV
FOLKBIBLIOTEKSORGANISATIONEN I SVERIGE.
(Diskussion vid S. A. B:s femte årsmöte.)
Inledningsföredrag av Fredrik Hjelmqvist.
1842, 1905 och 1912 äro de tre märkesåren i svenska folkbiblioteksorganisationens
historia, om man betraktar denna ur synpunkten av statens förhållande
till folkbiblioteken: 1842, då man för första gången möter ett erkännande från
statsmakternas sida — det var som bekant i den detta år utfärdade
folkskolestadgan —, att sockenbibliotekens inrättande vore en offentlig angelägenhet till
betydelse likartad med det nya folkskoleväsendet, 1905, då staten äntligen besluter
sig för att direkt ekonomiskt understödja denna gren av folkligt bildningsarbete,
och 1912, då vår nu gällande folkbiblioteksförordning genomfördes. Över 60
år hade det dröjt, innan staten övergick från att endast i allmänna uttalanden
inskärpa vikten av inrättande av folkbibliotek till att i handling visa sitt erkännande
av dessas betydelse. Men sedan dröjde det blott 7 år, så vidtogs en grundlig
omläggning av principerna för statens förhållande till folkbiblioteksväsendet. Och
innan ytterligare 7 år förgått, komma från olika håll krav på djuptgående förändringar
syftande till att radikalt utbygga och stärka den svenska folkbiblioteksorganisationen.
Redan 1915 i ett föredrag på S. A. B:s första årsmöte framhölls av bibliotekarien
Adde behovet av folkbiblioteksväsendets utbyggande genom upprättandet
av centralboksamlingar. Och från annan utgångspunkt har detta behov några år
senare kommit fram i riksdagsman Pers motion vid 1918 års riksdag om våra
läroverks- och stiftsbibliotek.
De sammanslutningar, som i enlighet med bestämmelserna i vår nu gällande
biblioteksförordning bildats för att bedriva ett till studiecirklar anknutet
biblioteksarbete, ha i slutet av förra året och i början av detta i skrivelser till
konungen framlagt en rad önskningar, gällande den ställning studiecirkelbiblioteken intaga
i fråga om statsunderstödet.
Riksdagsman Zander har i en vid riksdagen i våras väckt motion i ett, som
man kan tycka, något brokigt sammanhang också kommit in på frågor rörande
de för den stora allmänheten avsedda biblioteken, t. ex. behovet av
koncentration i den kommunala bibliotekverksamheten, av läsrum, av agitation för
inrättande av bibliotek och av ett speciellt statsorgan för folkbildningsverksamhet,
innefattande även folkbiblioteken.
Och slutligen har Sveriges allmänna biblioteksförenings styrelse detta år med
särskild tanke på folkbiblioteken i skrivelse till konungen begärt en revidering av
hela folkbiblioteksförordningen.
Det är ej här min mening att i detalj redogöra för de önskemål, som
sålunda framställts. Men det har förefallit mig, som om det skulle kunna varå till
nytta, att man redan nu inom den organisation, som i sig innesluter alla de olika
grenarna av svenskt biblioteksväsende, började diskutera vissa allmänna principer,
som man skulle kunna önska se lagda till grund för en blivande stor och
omfattande reform av den svenska folkbiblioteksorffanisationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0165.html
