Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västgötalitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Militära förhållanden.
Angående landskapets regementen finnas följande monografier. O. Mannerfelt: Anteckningar
om Kongl. Elfsborgs regemente 1680—1815 (Borås, tr. i Ulriceh., 1888, 240 s. + 1 pl.),
W. Planting-Gyllenbåga: Anteckningar om Västgöta regemente i Sveriges krig 1520—1814 (Sthm
1904, 171 s.), E. Noreen: Anteckningar om Kongl. Hallands regemente (f. d. Västgötadals) åren
1625—1910 (Sthm 1911, 806 (+ 4) s.), G. Thorsander, Skaraborgs regemente i Tyskland,
Danmark, Belgien och Norge åren 1805—08 och 1813, 1814 (Skövde 1913. 70 s.). Jfr även
Stromberg, N., Berättelse om Skaraborgs infanteris deltagande i fälttåget år 1704 (Kar. krig.
dagböcker, D. 11 (1916), p. 123—130), Malling, H., Kgl. Västgöta regementes äreminnen (Gbg
1920, 96 s.). O. Mannerfelt utreder i en uppsats i Krigsvet. Akad. tidskr. (1885, s. 661—677)
förhållandet mellan »öfverste Carl Hårds regemente Vestgöta knektar» och de senare
rotehållsregementena i Vestergötland. Senare militära förhållanden äro t. ex. behandlade i
Fälttjänstöfningarna i Västergötland 1912 (Upps. 1912, 74 s. + 5 kartor) samt Från fälttjänstövningarna
i Västergötland år 1912, 1—2 (Sthm 1913, 55 + 221 s. + 5 kartor).
Kommunikationer.
Angående det första järnvägsbyggandet märkes en liten broschyr av J. Å. Nordenfelt:
Några ord om den föreslagna järnvägen ledande till Vestergötland . . . (Sthm 1851, 28 s. + karta).
Angående särskilda järnvägar må f. ö. nämnas O. Mannerfelts Minnesskrift över Borås—
Herrjunga järnväg 1863 7/8 1913 (Borås 1913, 166 s.). De egentliga resebeskrivningarna
förbigås här.
Angående Göta och Trollhätte kanaler föreligger en rik litteratur, som här kan
förbigås, då den — vad Trollhättan vidkommer — finnes förtecknad (för tiden t. o. m. 1916)
av S. E. Bring i Trollhättan i litteraturen [Trollhättan, dess kanal- och kraftverk, D. 2:2 (1916)].
Huvudverket för Göta kanal är G. Nermans Göta kanals historia . . . , Afd. 1—3 (Sthm 1895—97,
128 + 206 (+ 68) + 230 s.) De talrika reseskildringarna angående kanalen kunna ej här upptagas.
Västergötland i resebeskrivningarna.
Främst (om ock ej till tiden) möter oss här Linné med sin Wästgötaresa . . . förrättad
år 1746 (Sthm 1747, 303 s.). Ett år tidigare utkom P. Kalms Wästgötha och Bahusländska
resa förrättad år 1742 (Sthm 1746). Den del av Västergötland som K. skildrar är den som
ligger utefter Vänern (nedresan) samt Trollhättan m. m. (uppresan). Några klassiska arbeten
från samma tid äro O. Elvins Dagbok (Sthm 1751), refererande sig till år 1749 (s. 15—65
Västergötland) och C. Hårlemans Dagbok från samma år (Sthm 1749)» som ägnar s. 186—205
åt landskapet, men liksom Elvius huvudsakligen berör Trollhättan. Från tiden kring
sekelskiftet härröra P. Thams Anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland
til Stockholm . . . åren 1796—67 (Sthm 1797), som dock endast på få sidor behandlar hans
hemprovins. Ett mera ingående studium av Västergötland och dess befolkning ägnar E. M.
Arndt: Resa genom Sverige år 1804 (ursp. på tyska), varav D. 1 (Karlstad 1807) ägnar s. 115—
196 åt Västergötland.
Från denna tid ha vi även C. J. Linnerhielms bref under nya resor i Sverige (Sthm 1806),
som. ägnar breven 9—11 åt landskapet.
Av intresse för Västergötland är T. G. R[udbecks] Strödda anteckningar under en resa i
Sverige år 1831 (Sthm 1833). Från 1838 är C. G. Brunius Antiqvarisk och arkitektonisk resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
