Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En synnerligen skarp och säker skildring av en själsligt egenartad människa gjuten i knapp
och klar form. Svårare är att, som författaren önskar, se hjälten buren av en nutida
idéströmning. Boken skattas i hemlandet synnerligen högt. Rg.
Gjellerup, Karl. Kvarnen. Roman. Övs. fr. da. av Ella Svanberg. Å. & Å.
1921. Ill. 312 s. Hceda. 9:50.
Ett arbete, där författaren visar sina bästa sidor, psykologisk skarpblick, hög berättarkonst
och stor förmåga att skapa stämning. Tyvärr offrar han också åt en lek med sinnebilder, som
varken är sund eller lyckad och stundom närmar sig det löjliga. Boken skildrar en mans
strid mot överväldigande lidelse för en dålig kvinna och hur han därigenom förs till brott och
undergång. Rg.
Macgill, Patrick. Inför avgrunden. Övs. [fr. eng.] av Daniel Berg.
Nutiden 1921. 290 s. Hcee. 3:75.
En okonstlad och vederhäftig skildring av en ung irländsk arbetares liv från
fädernehemmets fattigdom genom en lång rad av yrken och upplevelser. Rg.
Magnússon, Guðmundur. Borgar. Gammansaga från Grundfjord. Övs.
fr. isländskan av Rolf Nordenstreng. Gle. 1921. 230 s. Hcedc. 6:75.
En skildring av vardagslivet på Island, skarpt sättande mot varandra gammaldags
vederhäftighet och lösligheten hos nutida uppkomlingar och humbugsmän. Boken är något tung,
men författarens sedliga harm är stark och äkta; än mera vördnad för hans synpunkter får man,
då man hör, att han börjat som kroppsarbetare. Rg.
Tagore, Rabindranath. Kärlekens gåva och Över mörka vatten. [Övs.] fr.
eng. av Hugo Hultenberg. Nst. 1921. 70 s. Hcep. 4:—.
Det icke minst intressanta i de bägge diktsamlingar, som här förenats, utgöres av de
översättningar från andra bengaliska diktare, t. ex. Satyendranath Datta, vilka Tagore inflätat bland
sina egna dikter. Hans egen bild blir klarare på det viset. Man lär känna en smula av den
inhemska tradition, med vilken han naturligtvis är djupast förbunden, om han också aldrig
skulle blivit den för alla tillgängliga skald, han är, utan att ha mottagit de starka
ungdomsintryck, han fick redan under sitt tidigaste Englands-besök, från Shelley och andra västerländska
författare. Särskilt är väl en dikt som n:r 53 jämte de följande egendomligt österländsk, och
framför allt gäller detta om n:r 60. De, som kanske finna en hel del av de övriga dikterna
väl enkla i deras dubbelt utspädda prosaform, må läsa detta poem och fråga sig själva, om de
känna några europeiska motsvarigheter till detsamma. H. Sg.
Vergilius. Sagan om Aeneas (»Aeneiden»). Sv. tolkning [fr. lat.] jämte
inledning och anmärkningar av J. Bergman. D. 1: sång. 1—6. Nst. 1921.
194 s. Hceoc. 8:75.
En tidsenlig översättning av den romerska poesiens representativa episka dikt, sedan
Adlerbeths för sin tid goda tolkning numera synes något förhårdnad. Bör finnas i biblioteken. F. V.
Zahn, Ernst. Clari-Marie. Berättelse. Övs. fr. ty. av Hugo Hultenberg.
Lb. 1921. 272 s. Hcef. 6:50, inb. 8:75.
En stark och gripande bok är detta senaste arbete av den framstående schweiziske
författaren, vilket nu överflyttats till vårt språk. Han känner i grund och botten sina bergsbor,
detta fåordiga och kärva men kraftfulla släkte, som i sitt lynne återspegla något av den
storslagna naturens lugna allvar. Kompositionen är klar och enkel. Ett helt galleri av gestalter
lära vi känna, var och en med sina skiftande individuella drag, och dock reser sig över dem
alla alltjämt i handlingens centrum huvudpersonen, den stränga men kärleksfulla Clari-Marie. E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
