Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två tioårsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gällande grunderna för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, vilket
skedde under 1912 års riksdag och stadfästes av Kungl. Maj:t i september s. å.
Även om ej år 1912 de beslut fattats, som kodifierades i biblioteksförordningen
den 23 sept. 1912, hade väl A. B. F. i en eller annan form bildats. Men man
har säkert rätt att i de bestämmelser som 1912 beslötos angående understöd till
riksförbunds biblioteksverksamhet genom studiecirklar, se en viktig anledning till
att A. B. F. stiftades just då och framför allt till den form, som valdes för
förbundets organisation. A. B. F. har som känt ett mångsidigt program vid sidan
om biblioteksverksamheten, men från allra första början ha dock böckerna och
biblioteken haft en central ställning i förbundet. Och man kan utan tvekan säga,
att även om 1912 års biblioteksreform ej skulle haft någon annan betydelse, så
skulle den dock haft bestående värde därigenom att den har varit anledningen
till att Arbetarnes bildningsförbund stiftades just då och att biblioteken kommo
att spela en så stor roll i dess verksamhetsformer.
Grundritningen till A. B. F. gjordes upp under överläggning mellan I. O. G. T:s
studieledare Oscar Olsson och nuvarande statsrådet Rickard Sandler, som blev
förbundets första studieledare. I själva stiftandet deltogo utom Rickard Sandler hans
fru Maja Sandler och kandidat Yngve Hugo, vilken, sedan politiken dragit Sandler
från det mera aktiva deltagandet i bildningsarbetet, har varit A. B. F:s studieledare
och som sådan lett förbundets verksamhet i ständigt växande omfattning.
Vad A. B. F. betyder för biblioteksarbetet visas av följande siffror hämtade ur
senaste årsberättelsen. I maj 1922 utgjorde bibliotekens antal 620, varav 129
under året nyupprättade. Antalet band var 119,481 och antalet boklån under
sista arbetsåret 386,896, därav inom cirklarna 62,347. Boklånens antal utgöra
323,8 pr 100 band. Under föregående år var antalet boklån 246,215, därav
46,235 inom cirklarna och antalet lån pr 100 band 266. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
