Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det allt livligare intresset för den ekonomiska historien har såtillvida kommit
också lokalhistorien till del som en hel serie av monografier över bl. a. våra
bruk sett dagen, bland vilka endast må nämnas J. A. Almquists stora arbete om
Uddeholmsverken (1899), från fackmannahåll betecknat som »vår viktigaste bruksmonografi»,
och nu senast B. Boëthius’ arbete om Robertsfors bruks historia (1921),
värdefullt bl. a. för kännedom om äldre tiders brukspolitik, och S. Tunbergs
betydelsefulla Stora Kopparbergets historia I. H. Nelson ger i En bergslagsbygd
(Ymer 1913), behandlande nuv. Västra Västmanland jämte Karlskoga härad i
Värmland, ett viktigt bidrag till vår historiska geografi, en skildring av bygdens
geografiska utveckling i relation till bergsbrukets skiftande former. I en Bergsbok,
Några studier över svensk bergshantering, tillägnade Carl Sahlin, (1921) ha flera
undersökningar av lokalhistoriskt intresse publicerats.
Att våra fornminnesföreningars tidskrifter innehålla många och omväxlande
bidrag till vår lokalhistoria samt att en mängd värdefullt material blivit för
forskningen tillgängligt genom tryckta urkundsamlingar, såsom Svenskt Diplomatarium,
Gustaf I:s registratur, Svenska riksdagsakter, torde vara obehövligt att erinra om.
I K. Ortnamnskommitténs arbete Om Sveriges ortnamn ges också viktiga bidrag
till orternas historia, hämtade från urkunder och kamerala handlingar. Vår
arkeologiska forskning har, som bekant, lämnat betydande bidrag för utforskandet av vår
antikvariska topografi, för kännedom om de gamla befolkningscentra och de forna
färdevägarna och deras förhållande till den nuvarande bygden.[1]
* * *
Den lokalhistoriska forskningen har på åtskilliga sätt under de sista decennierna
underlättats genom att källmaterialet gjorts lättare tillgängligt. Så ha äldre
handlingar, främst tillhörande administrativa myndigheter, inom vissa områden
sammanförts i landsarkiv, varvid ett visst antal län förenats till ett landsarkivsområde,
De handlingar, som närmast komma i fråga att sammanföras i landsarkiven,
ha tillhört eller tillhöra länsstyrelser, lagmans-, härads- och rådstuvurätter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
