Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronofogdekontor samt pastorsämbeten och kyrkoförsamlingar. I regel överlämnas till
landsarkiven blott handlingar, som äro äldre än 100 år. F. n. ha vi ett landsarkiv
i Lund för de tre sydsvenska landskapen, ett i Vadstena för Östergötland
och de tre småländska länen, ett i Göteborg för Västergötland, Göteborgs- och
Bohuslän samt Värmland, ett i Uppsala för det övriga Svealand. För Norrland
finnes ännu ej något landsarkiv, utan dess arkivalier förvaras i orterna.[1]
Sedan åtskilliga centrala verks äldre arkivbestånd överförts till Riksarkivet
och där förtecknats, ha härigenom för vår lokalhistoriska forskning ytterst viktiga
källor gjorts tillgängliga, så mycket mera som förteckningar över arkiven
publicerats. Här må särskilt erinras om J. A. Almquists utredningar: Bergskollegium
och bergslagsstaterna 1637—1857 (Sthlm 1909) samt Kommerskollegium och
riksens ständers manufakturkontor och konsulsstaterna (Sthlm 1912—15; båda
ingående i »Meddelanden från svenska riksarkivet»). Av särskilt stort värde
för studiet av det ekonomiska livet i våra bygder under äldre tider är i all
synnerhet Kommerskollegii arkiv. En värdefull översikt av dess bestånd ges i sistnämnda
arbete.
Slutligen må nämnas, att Kammararkivet med Kammarkollegiets arkivaliebestånd
samt ofantliga serier av reviderade räkenskaper ända fram till våra dagar fr. o. m.
innevarande år ställts under Riksarkivets förvaltning. För den lokalhistoriska
forskningen utgör den ända från 1500-talets förra hälft obrutna serien av lokala
räkenskaper av olika slag med däri ingående jordeböcker ett ovärderligt material
för varje studium av bygdernas inre historia, äganderättsförhållanden, näringsliv,
ekonomisk utveckling, sociala förhållanden och motsättningar m. m. Jämte
fogderäkenskaperna och deras fortsättning: Länsräkenskaperna med olika specialserier
böra särskilt framhållas de åtminstone i sina äldre delar ganska väl bevarade
lokala tullräkenskaperna. För närmare kännedom om detta arkiv hänvisas till
Översikt över Kammararkivets nuvarande bestånd (bl. Bilagor till Betänkande
rörande frågan om ordnande av de under Kammarkollegium lydande arkivens
ställning inom det offentliga arkivväsendet. Sthlm 1919).
Det på initiativ av d:r Nils Ahnlund 1919 tillkomna Svenska stadshistoriska
institutet, en avdelning av Svenska Stadsförbundet, har ställt som sin uppgift
att åstadkomma ett »målmedvetet, vetenskapligt forskningsarbete med svensk
stadshistoria som föremål». Institutet, vars verksamhet står under ledning av dess
sekreterare, docenten N. Herlitz, arbetar närmast på att åstadkomma en översikt
över källor och litteratur för den svenska stadshistorien genom inventering av
arkivmaterialet och uppgörandet av en bibliografi över hithörande litteratur. F. n.
föreligga i manuskript dels en med hänsyn till innehåll och dateringsort efter de
olika städerna ordnad katalog över medeltida pergamentsbrev i Riksarkivet, dels
förteckningar över urkunder rörande de svenska städerna i de centrala arkiven,
bl. a. åtskilliga ämbetsverks skrivelser till K. M:t, varjämte förarbeten vidtagits för
upprättandet av en likartad förteckning över handskrifter, belysande de svenska
städernas och stadsnäringarnas historia, befintliga i Uppsala Universitetsbibliotek,
vars handskriftssamlingar, t. ex. den Nordinska och den Westinska, innehålla
viktigt källmaterial till bl. a. skråväsendets historia. Docenten Herlitz har också
publicerat åtskilliga synnerligen värdefulla utredningar, bland vilka särskilt må
nämnas: De svenska städernas privilegier, (Sthlm 1920), ett arbete, som ger en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
