Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En bok, som på håret liknar alla andra böcker av C. A. Bolander. Förf. ger ett expressionistiskt
gratiskompendium över sin vittomfattande klassiska och moderna bildning och låter
sin nye Faust jaga genom kaos och kosmos, sökande Sanningen. Boken är inte någon
familjeläsning, men lika litet en encyklopedi för världsförbättrare. Måhända får den läsare sitt
lystmäte, som tycker om andlösa motorfärder i tankens obegränsade farvatten. H. K.
De Vylder, Ludv[ig]. Pihtijärvi. Folklivsskildring från övre Norrland.
Birkagården 1923. 435 s. 5:—.
En präktig och god bok om enkla och präktiga människor. Till en avlägsen by gömd
bland de nordnorrländská skogstrakterna kommer en »sörlänning», en uppsalastudent på
botanisk sommarexpedition, fattas av stigande beundran för det sunda och naturliga liv han möter,
fastnar småningom och slår rot däruppe som bonde bland bönder och lär sig av de
ursprungliga och osammansatta människor han umgås med insikten om »livets stora bottenfakta, arbeta,
älska och tro». Boken torde, med sin grundliga förstahandskunskap om den miljö och de
levnadsförhållanden den mästerligt skildrar, med sina stiliserat klara, en smula idealiserade
karaktärer, tecknade i enkla och stora drag utan psykologiska spetsfundigheter, och med de höga och
äkta mänskliga ideal den förfäktar, i eminent grad vara lämpad till folkläsning i ordets bästa
mening. T. K.
Didring, Ernst. Två vägar. Roman. Å. & Å. 1923. 364 s. 6:75.
De två olika vägar, som förf. skildrar i denna bok, och vilka vandras av två, varandra
motsatta, människotyper äro, den ena vetenskapsmannens tysta ofta obemärkta väg och den
andra den utåtriktades efter denna världens njutningar och sensationer jagande människans.
Även om förf. i skildringen av vetenskapsmannens liv och arbete nedlagt mycket kärleksfullt
studium, är det dock den andres äventyr och eskapader som i främsta rummet intressera. Man
lägger i denna duktigt skrivna roman särskilt märke till en säker psykologisk blick och skicklig
fabuleringsförmåga. Hj. L—n.
Dixelius-Brettner, Hildur. En hustru. Novell. 4 uppl. Å. & Å. 1923. 151 s. 3:50.
Novellen har tidigare (1912) utgivits å Bonniers förlag som 25-öres-bok.
Det är en glädje att läsa en så fin och välskriven liten bok som D.—B:s »En hustru»,
man kan nästan säga typen för en god novell. Kompositionen är fast och sluten, handlingens
intensitet i ständig stegring och författarinnan har med få och enkla ord ställt den unga Lisa
Alm, dottern — makan — modern, mitt ibland oss. Maken — en artist — är måhända litet
styvmoderligt behandlad. Bra svag framstår han mot sin själsstarka hustru, som böjes, men
inte brytes i sin strid, först för hans kärlek, sedan för det dagliga brödet åt barnen. —
Inflätade i skildringen möta ständiga exempel på författarinnans känsliga iakttagelse, som i mötet
mellan 6-årspysen Lars och den lilla tösen som är så gränslöst rädd för att kyssa grodan, men
som så gärna vill ha slanten, som utlovas, om hon törs det. — En förträffligt skildrad
biperson äT konstsmeden Magnusson. Han är kär i en flicka, som han aldrig får. Men medan han
ännu väntar och hoppas, smider han otaliga små smycken av koppar åt henne. Och ju mera
tvehågsen hon förefaller, dess flitigare och sorgbundnare smider Magnusson . . . O. B.—Z.
Ekman, Bertil. Strödda blad ur Bertil Ekmans efterlämnade papper. Nst.
1923. 70 s. Ill., portr. 1:50.
En i tjuguårsåldern bortgången man, som var en religiös sökare och idealist, har genom
en väns försorg fått dessa tankar och smådikter utgivna. Begåvningen är otvivelaktig men det
är även svårt att säga, hur mycket den kunnat bliva till. Det är en ung och ren profil, och
tonen har en uppriktighet, som intager. Minst självständigt verka några av dikterna. F. V.
Elgström, Anna Lenah. Myrstacken. Ett vardagsäventyr. A. B. 1923. 229 s. 5:75.
Handlar om en egentligen hederlig och duktig hustru av medelklass som under krisårens
ekonomiska misär bringas till brottslighet av olika slag, blir mordbrännerska, blir sin chefs
älskarinna o. s. v. och på undergångens brant helt oväntat ryckes upp och ånyo kan börja
livet. Flera detaljskildringar röja den framstående författarinnan, men som helt hör boken ej
till hennes intressantare ting. F. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
