Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lite väl torftigt. Inte ens förf:s blygsamma titel på dessa noveller rättfärdigar enligt mitt
förmenande hans anspråksfullhet att bygga upp sina svenska öden i gångna tider på så enkla
motiv. Utförandet är däremot vida bättre. Båges människor ha här och var en fläkt av verkligt
liv över sig, och stilen är vårdad, om också något tung. H. K.
Bäckström, Erhard. Den lille mandarinen eller Författaren och samhället.
Å. & Å. 1924. 109 s. 2:75.
Författarens satir går åt det bisarra och överraskande hållet, och man läser hans småsaker
med ett visst nöje också där de verka något tunt. F. V.
Casparsson, Ragnar. Adelberga bruk. Holmstr. 1923. 210 s. 3:—, inb. 5:50.
Den gamla typen för en arbetareroman, som ganska schematiskt drar upp de vanliga problemen:
religion, socialism, utan att ge något nytt, individuellt grepp på någotdera. Skildringen
har något av Dan Anderssons intima realism, men icke hans konstnärlighet. För övrigt
frågar man sig, om boken verkligen daterar sig från tryckåret (1923), då den fullkomligt
saknar tidsfärg. O. Wbg.
Egardh, Johan. Swanson, Johnson och Nelson i U. S. A. A. B. 1924. 224 s. 4:25.
De skäligen konstlösa »bilder ur verkligheten», varmed förf. framträder för svensk publik,
avse väl närmast att belysa och förklara de svensk-amerikanska emigranternas förhållande till
det gamla och det nya hemlandet, det hårda och strävsamma livet därute och svårigheten för
den återvände att växa fast vid fädernetorvan igen. Till de flesta berättelserna äro motiven
hämtade från väststaterna, Klippiga bergen och Stillahavskusten, och de skildrade förhållandena
synas i allmänhet ligga något tiotal år tillbaka i tiden. Något kraftigare grepp om ämnet märkes
inte, tonen är snarast sakligt torr och refererande. B. M.
Folcke, Nils-Magnus. Mannen från bergen. Dikter. Nst. 1924. 126 s. 3:—.
En slags lyrisk biografi om en man, som från ett äventyrligt ungdomsliv beger sig upp till
ensamheten och »bergen» och sedan söker sig ned till vardagen med dess lycka och resignation
(»Byn»). Icke någon stark diktsamling men en med många lättflytande och stundom
stämningsfyllda verser. F. V.
Fröberg, Eva. Hert-gårdsfolk. En sörmländsk rimkrönika. W. & W. 1922. 99 s. 6:50.
Som underrubriken anger en rimkrönika, vilken utan litterära anspråk på ett särdeles
underhållande sätt skildrar gamla sörmländska herrgårdar, deras forna härskare och mänskliga
»inventarier». M. F.
Geijer, Erik Gustaf. Dikter. Nst. 1922. 144 s. 2:25, inb. 3:50.
Flertalet geijerska dikter har ej varit lätt tillgängligt, men då nu en bekväm upplaga
utkommit, hade den gärna kunnat vara fullständig, så få dikter som Geijer har skrivit.
Föreliggande upplaga är det icke. F. V.
Gillner, Sigrid. Bergenkronas. Lb. 1923. 160 s. 2:75.
Brevbärare BeTgenkrona är ättling av en avsigkommen adelsfamilj och kan ej finna sig tillrätta
i sin sociala miljö. Romanen behandlar hans och hans familjs särställning i den lilla
staden, och förf. ger sig även i kast med samtida sociala problem. Boken är mycket svag,
personerna schematiska och föga individualiserade. Men förf. har tydligen allvarligt sökt fördjupa
sig i sitt ämne, och man får hoppas på bättre resultat av hennes följande böcker. H. K.
Gunér, Knut. Skuggor och skräckfantomer. 2 uppl. Sv. andelsf. 1924. 120 s. 3:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
