Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bibliotekshandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och släkthistoria, författningshistoria och rättshistoria, biblisk historia och ekonomisk historia,
bokens historia och pressens historia, uppfinningarnas historia och upptäckternas historia o. s. v.»
Innebär det något dunkla yttrandet en anvisning att placera allt detta på
historia, eller är meningen den rakt motsatta?
Något av det mest betänkliga är författarens — visserligen »i förbigående»
framförda, det skall erkännas — förslag om
»en åtskillnad mellan arbeten på modersmålet och arbeten i översättning inom vilken
avdelning som helst uti systemet. Sålunda skulle man signera ’Kommentar till Romarebrevet af
F. Godet’ Ccej, varvid Cc betecknar exegetik och ej översättning från franska . . . eller ’Till
sinnessjukas anhöriga. Råd i brevform av W. H. Becker’ Vegef, varvid Veg innebär
sinnessjukdomar och ef översättning från tyska.
Om man tillämpade denna språkliga indelningsgrund på hela bibliotekets bokbestånd, så
finge man i verkligheten tvenne skilda litteraturgrupper, nämligen å ena sidan alla arbeten på
de olika originalspråken och å andra sidan alla verk i den svenska översättningen. Den logiska
konsekvensen(!) fordrar visserligen detta, men det torde dock vara tvivelaktigt, huruvida man
skall slå in på denna väg, som systemet omedelbart öppnar(?)»
Vad är det nu över huvud taget för en idé att tänka sig facklitteraturen uppdelad
efter språk, och hur tänker sig egentligen förf. saken arrangerad? Beteckningarna
ej, ei etc. äro utan vidare lånade från avdelningen skönlitteratur, där den
språkliga indelningen är den primära och ej kolliderar med någon annan. Men hur
kan man komma med ett sådant förslag som att man överallt i systemet — där
samma bokstäver ofta tagas i anspråk för helt andra ändamål — skulle göra en
språklig uppdelning enligt denna metod? På avdelningen Cc finnes t. ex. i det
fullständiga systemet en underavdelning Cce = Biblisk arkeologi. Förf. synes
emellertid helt obekymrad vid tanken — eller har han alis inte tänkt därpå —
att man inte på samma gång kan låta Cce betyda å ena sidan Biblisk arkeologi,
å andra sidan Exegetik och bibellitteratur i svensk översättning. Det är visserligen
sant, att förf. själv inte upptagit avdelningen Cce i sitt urval, men det är ju en
händelse och vållar ingen skillnad med avseende på hela anordningens outförbarhet.
Sina utredningar om klassifikationen slutar förf. med följande »stora huvudregler»:
»1. Varje bok, som har ett likartat eller homogent innehåll, sätter man på respektive
specialavdelning.
2. Varje bok som har ett olikartat eller heterogent innehåll, sätter man på respektive
huvudavdelning.
3. Varje bok, som har så att säga ett motsatt eller inkommensurabelt innehåll, sätter man
på underavdelningen Bb (Samlingsverk).»
Detta är, må man säga, att tillkrångla en sak, som jämförelsevis enkelt kan
uttryckas på följande sätt. Ett arbete, som hör in under två underavdelningar av
samma huvudavdelning i systemet, placeras på närmast högre gemensamma
avdelning, t. ex. ett arbete behandlande både finska och lapska på avdelningen
uralaltaiska språk, till vilken både finska och lapska höra. Blir det fråga om två av
systemets huvudavdelningar, t. ex. placeringen av ett arbete av både religiöst och
filosofiskt innehåll, väljer man avdelningen Bb. — Klassifikationssystem äro icke
något annat än praktiska arbetsredskap, och man kommer längst genom att i all
enkelhet behandla dem som sådana utan några spetsfundiga resonnemang om
böckerna kunna anses ha ett »heterogent» eller »inkommensurabelt» innehåll, vad
som nu över huvud taget kan ligga i dessa termer.
Kommer man så till avdelningen om katalogisering, synes förf. här i huvudsak
ha byggt på den framställning, som brukar lämnas vid de av staten understödda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
