Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gjellerup, Karl [Adolf]. Minna. Roman. Övs. [fr. da.] o. inledande essay
av Erik Norling. Å. & Å. 1925. 384 s. (Klassiska romaner.) Hceda. Inb. 3:75.
»Minna» är en av den danske diktaren och Nobelpristagaren Gjellerups alha bästa böcker,
en skildring av en älskvärd tysk flicka, som bland två män väljer den hon egentligen är minst
ömt fästad vid men som har ett mer maskulint väsen än sin finare och bättre rival — en
könsurvalets tragedi, om man så vill, ty flickan är själv en fin människa och vet att hon väljer sin
olycka. Personer och omgivning äro lika ypperligt tecknade. Översättningen är ej fri från
några vanliga översättarfel i försvenskningar från danskan men eljest ledig och angenäm. Boken
anbefalles. F. V.
Grip, Elias. Indiska folksagor. Nst. 1924. 135 s. Hcep. 3:—, inb. 4:75.
Lektor Grip har i denna bok sammanfört åtskilliga sagor av växlande innehåll. Somliga
tillhöra den över hela världen spridda djurfabelskrets, som är oss välbekant i europeisk
efterbildningar, såsom fabeln om schakalen och druvorna (»räven och rönnbären»). I den här
återgivna berättelsen Bramanen, tigern och de sex domarne uppträder schakalen som människans
räddande ängel, medan alla andra djur fördöma henne. Det pessimistiskt satiriska inslaget är
övervägande, såsom i historien om den tappre krukomakaren, som är så lagom tapper men
vinner lysande framgångar på grund av det falska rykte för tapperhet, som han en gång vunnit. H. Sg.
Günther, Agnes. Häxan som var ett helgon. Till sv. [fr. ty.] av Gunhild
Tegen. Med silhuetter av Tilia Ebhardt. Lb. 1924. 78 s. Hcef. 2:—, inb. 3:50.
Fina och djuptänkta små prosadikter, »behandlande själens helgelsehistoria», av författarinnan
till romanen »Helgonet och narren», närmast ett slags preludium till denna. Med några
penndrag har förf. etsat bilder av en egenartat spröd och blek skönhet, dimlikt lätta och
ändock intensiva. E—n.
Hamsun, Knut. Sista kapitlet. Sv. andelsf. 1923. 398 s. Hceda. 8:25.
»Sista kapitlet» handlar om människorna uppe på ett norskt sanatorium och en säter i
dess närhet. Den ger sålunda ett galleri typer, skildrade på Hamsuns vanliga impressionistiska,
irrationella vis, där framför allt instinkt och undermedvetet liv åskådliggöres i deras handlingar.
Till H:s framstående diktning hör den ej, den är full av longörer och svår att komma igenom. F. V.
Hine, Muriel. Det bästa i livet. Roman. Övs. fr. eng. av A. Björklund.
D. 1, 2. Sk. 1923. Hcee. à 3:25.
En typisk missroman, snarare över än under genomsnittsnivån, och med alla de ingredienser,
som genrens dyrkare påstås behöva för att stilla sin hunger efter »romantik». B. Å.
— — . Flykten. Övs. [fr. eng.] av A. Björklund. Sk. 1924. 333 s. Hcee. 4:25.
— — . Siris’ förtrollning. Övs. [fr. eng.] av A. Björklund. Sk. 1925. 345 s. Hcee. 4:75.
Dessa två arb. visa betydligt större konstnärlig ambition än den ovan nämnda »Det bästa
i livet», ett välgörande tillskott av tankar till den engelska nöjeslitteraturens sedvanliga
schablonmässiga skildringar av Hans och Hennes underbara kärlekssaga. I den första av dessa romaner
skildras en ung kvinnas flyktförsök ur ett förhastat och olyckligt äktenskap och hennes
återvändande av pliktkänsla och medlidande. I den senare av berättelserna få vi fortsättningen av
hennes liv, sedan maken dött. Här har författarinnan upptagit till behandling det gamla
motivet: striden mellan kall och kärlek, varierat och moderniserat så, att problemet nu ej längre
är mannens utan kvinnans. B. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>