Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Forster, E[dward] M[organ]. En färd till Indien. Med företal av Anders
Österling. Övs. [fr. eng.] av Tora Ramm-Ericson. A. B. 1925. 373 s. (Bonniers
gula serie.) Hcee. 6:50.
Indierna i sitt förhållande till engelsmännen och britterna i Indien är det intressanta ämnet
för denna bok. Motsättningarna i ras och religion dryftas med lika stor noggrannhet som
klarhet. Förf. har i sin skildring av indiernas kynne fått de amplaste lovord av sakkunniga för
sin skarpa analys och rättvisa fördelning av ljus och skugga.
Men »En färd till Indien» är samtidigt en ovanligt välgjord roman, som avsevärt höjer sig
över den vanliga nöjeslitteraturen. Den kan därför livligt anbefallas biblioteken och
studiecirklarna. H. K.
De fyras roman. [Av] Paul Bourget, Henri Duvernois, Gérard d’Houville,
Pierre Benoit. Övs. fr. fra. av Arvid Wachtmeister. Sk. 1924. 304 s. Hcej. 6:25.
En man som dödat sin otrogna hustru och, naturligtvis fåfängt, söker att för livet skona
deras dotter från vetskapen om detta passionsdrama; sedermera denna älskvärda flickas framväxande
kärleksförhållande till en kusin — se där de väsentliga konturerna i denna brevroman,
författad ej av en utan av fyra franska författare. Den är också ojämn, har överlägsna partier
av själsskildring och karakteristik men även tröttande dylika, är bättre som detaljskildring än
som helt. Icke särskilt lämplig för skolbibliotek. F. V.
Galsworthy, John. Fariseiska öbor. Övs. [fr. eng.] av Nino Runeberg. Sv.
andelsf. 1925. 307 s. Hcee. 5:50.
En av de otaliga samhällskritiska skildringar, som vända sig mot den engelska besittande
klassens omedvetet egoistiska inneboende i sina konventionella föreställningar. Här är det en
ung gentleman med egna upproriska anlag, som under inflytande av livserfarenheter och av folk
från »andra sidan», d. v. s. deklasserade individualister, kommer till insikt om denna samhällets
självgodhet; brytningen avspeglas i en bruten trolovning, vartill hjälten föres av sin utveckling
bort från sin konventionella fästmö.
Detta skildras ej utan finhet och romanen har några goda figurer. Men utom det vanliga
felet i den sortens tendensböcker, att författaren saknar blick för de mänskliga värden, som dock
ligga eller en gång legat bakom själva fördomarna, är författaren framme med sin pekpinne
från bokens första sida till dess sista. I övrigt gör sig hans talang nog gällande. F. V.
Gibbs, Philip. Arvtagarna. (Heirs apparent.) Övs. fr. eng. av Wendela
Leffler. Sk. 1925. 418 s. Portr. Hcee. 6:—.
G., som förunderligt nog är bror till den något dubiöse förströelseförfattaren Cosmo
Hamilton, har i några romaner från senare år givit på en gång humoristiska och satiriska
skildringar av efterkrigsårens England. Han är till yrket journalist, en av landets skickligaste för
övrigt, och han framstår även i sina böcker snarare som sådan än som en verkligt skapande
författare. Han har en skarp iakttagelseförmåga och skriver ledigt och intelligent. Och han
tillhör den sympatiska grupp av krigsårens generation, väl talrikast företrädd i England, som
återvunnit balansen och för försonlighetens talan. I Arvtagarna skildrar han den engelska ungdomen
av de senaste årgångarna med alla dess iögonenfallande oarter men också dess orädda och
illusionsfria käckhet i en värld, vars marknad de icke ha alltför mycken anledning att rosa. G—a L.
Goncourt, Edmond o. Jules de. Renée Mauperin. Den unga bourgeoisien
i Frankrike från Ludvig Filips tronbestigning till omkring 1855. Övs. [fr. fra.]
o. inledning av David Sprengel. A. B. 1925. 222 s. Ill. (Ryktbara sedeskildringar 3.)
Hcej. 9:50.
Bröderna Goncourt ha både i sina kulturhistoriska arbeten och sina romaner som knappast
någon annan lyckats fånga stämningen och andan i den tid de skildra. Så ger Renée Mauperin
en intim bild från de högre borgerliga kretsarna i Paris vid mitten av 1800-talet. Men särskilt
den bild förf. tecknar av den unga flickan, Renée, frigjord från de strängt konventionella banden
i sällskapslivet, med en utvecklad intelligens och på samma gång intagande behag och framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
