Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis med en hed — om det icke skulle vara ett mycket banalt äktenskapsbrott, som
tydligen är medlet, varigenom ett överspänt ungt par skall väckas ur sin drömlika tillvaro och
föras in i realiteternas värld. Boken är skriven efter världskriget, där hjälten varit med, men
på oss verkar den mycket förlegad, man har svårt att förstå, varför den blivit översatt. Någon
svensk publik kan den knappast intressera. E. Sqt.
Kvaran, Einar H. Rannveigs äktenskap. Övs. fr. isl. av Nanna Nordal.
Eklund 1926. 140 s. Hcedc. 3:75, inb. 6:—.
En fortsättning på samma förfrs Rannveigs ungdom. Där var miljön, våra dagars Island,
det intressantaste. Här spelar miljön, Köpenhamn, ej någon väsentlig roll; det som skildras är
Rannveigs kamp för att behålla sin mans kärlek och hur hon därigenom omdanar makens karaktär.
Boken kan gott anbefallas särskilt åt vuxen ungdom. M. F.
Kärlek och vår i Japan. Japanska dikter i sv. omklädnad [fr. ty. av] Ernst
von Wendt. Nst. 1925. 168 s. Hcevc. 5:50.
Den österländska poesiens tjusning ligger i antydningarna; detta gäller icke minst den av
den kinesiska diktningen starkt påverkade japanska. I europeiska »översättningar» försvinner
ofta själva doften; redan språken äro alltför klara och bestämda. Därtill kommer oöverensstämmelsen
i fråga om versbehandlingen: det gemensamma med de japanska »versmåtten» och de
svenska, vilka för övrigt blott återgå till tyska bearbetningar, tyckes inskränka sig till bristen
på rim. Somliga översättningar förefalla dock ha bevarat något av originalen, såsom »Japans
själ» eller »Resignation». Störande friheter förekomma, t. ex. »mån är måne» o. d. H. Sg.
Lidforss, Erik, [övs.]. Skalderöster. Lyriska tolkningar. A. & W. 1925.
95 s. Hce(s). 3:—.
En samling tolkningar av Dehmel, Möricke, Goethe, V. Hugo, Verlaine m. fl. gjorda ej
utan skicklighet, men dock ej med det lätta, svävande, som är den lyriska diktens finaste doft.
För dem, som ej ha tillgång till eller ej förstå originalen ha ju alltid dylika översättningar sitt
värde. M. F.
Mills, Dorothy. De svarta gudarna. Övs. [fr. eng.] av Arvid Wachtmeister.
H. G. 1926. 257 s. Hcee. 4:75.
Bokens förf. är en känd upptäcktsresande, som i romanform omsatt sina intryck från vistelsen
hos ett negerfolk på stenålderns ståndpunkt i innersta Afrika Rent litterärt har berättelsen
föga värde, men som skildring av negrernas själsliv, deras seder och bruk, har den sitt givna
intresse. Den lilla roman, som är inlagd i boken, gör den ganska spännande och kommer
säkert att skaffa den många läsare. Troligen är förf:s bekantskap angenämare att göra i den
på fakta stödda reseskildring hon kommer att ge — eller kanske redan har gett — av sin
äventyrsfyllda färd. E. Sqt.
Ostensoe, Martha. Vildgäss. Övs. fr. eng. av Stina Bergman. A. B. 1926.
275 s. Hcee. 4:75.
Denna roman lär enligt förlagets uppgift i sitt hemland Amerika ha erövrat det största
pris, som i U. S. A. utfästs i en litterär pristävlan, samt utsetts till denna utmärkelse bland
över 1,500 tävlingsskrifter. Man frågar sig ovillkorligen, hurudana de 1,500 icke prisbelönta
måtte hava varit. I boken skildras några människoöden från staternas nordligaste och kargaste
farmarebygder. Människoskildringen oftast ytlig och omöjlig, framställningen tröttsamt utdragen
och skäligen tunn. S. L.
Oxenham, John. Min madonna på heden. Övs. fr. eng. av Ebba Atterbom.
Lb. 1925. 288 s. Hcee. 5:25, inb. 6:75.
Om man icke här och var mötte antydningar om världskriget, skulle man knappast tro
att boken är skriven i vårt århundrade. Den hör till den sorts sentimentala och romantiska
litteratur, som ännu både skrives och läses i England. Hjältinnan är ett modernt helgon, som
i sitt eget lilla privata kapell förvaltar katolska kyrkans heliga sakrament — något ganska
enastående för en kvinna, vilket förf. också erkänner. Genom sin underbara ädelhet, skönhet, flit,
fromhet, huslighet m. m., m. m. omvänder hon till den rätta tron dels en stor statsman, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>