Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Böcker för barn och ungdom - uH. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en ganska betänklig tendens som gör sig gällande, denna, att utesluta allt som ej är ett
direkt nöjesmoment, men som kan ge barnen ett kunskapsstoff. Tankelättjan uppmuntras nog
tillräckligt på mångahanda sätt ända. »Men barnen läser det inte», invändes. Kanske och
kanske inte. Men även om blott ett fåtal läser dessa upplysningar, så är det för detta fåtal en
vinst. Och hos än flera fastnar i minnet att desamma finnas i just denna bok. Det var
alldeles riktigt att behålla Jenny Nyströms bilder. Hur mycket barnsligare i bästa mening och
hur mycket omsorgsfullare utförda äro de ej än många moderna sagotecknares! Barnafantasien
illustrerar naturalistiskt och ej stiliserat, och den tillägnar sig därför lätt dessa bilder och har
glädje av dem.
Beskow, Elsa. Kistan på herrgårdsvinden. Sagor. W. & W. 1926. 159 s. Ill. Inb. 3:75.
Denna samling är som helhet betraktad Elsa Beskows bästa. Där finnas allvarliga och
humoristiska, käcka och känsliga sagor, var och en berättad på det språk som passar den.
Hon har samma förmåga som Anna Wahlenberg att finna uppslag utanför de schablonartade
utan att därför göra våld på sagans väsende. Det saknas ej satir hos Elsa Beskow. I sagan
om Vindskackeby gör hon sig lustig över alla de patentmediciner som i våra dagar utropas
som livselexir, och i Alltings grundorsak över den vetenskapliga formalismen. Men allt detta
marker icke barnen; för dem är det bära riktigt roliga sagor. Den intressantaste sagan är
Mick-Mi, en av naturmystik och symbolism fylld fantasi om ett äktenskap mellan en
skogshuggare och en älva. Den är emellertid inte tillgänglig för vilket barn som helst. Elsa Beskow
illustrerar själv, följsamt, som det heter om musikackompanjemang, tydligt och med humor,
men en smula torrt. Och troll lyckas hon, liksom andra svenska konstnärer nu när John Bauer
inte längre finns, sämst med. En direkt påminnelse om vår underlägsenhet härvidlag i
jämförelse med Norge gavs av författaren Johan Böjer, när han illustrerade ett föredrag om
»Landskabet i den norske eventyrdigtningen» med bilder av Kittelsen, Skredsvik och Munthe.
Björling, John E. Sagan om Guri Vallpiga. W. & W. 1926. 113 s. Ill. Inb. 3:75.
Det är gott om känslosamhet, schablon och klichéer i denna samling, men där finnas
också äkta sagoton och ett par originella uppslag, t. ex. i När skomakare Stropplund skulle
gifta om sig och i Tomten Snedöga. Sagan om näckrosen är en av de många versionerna om
näckens dotters kärlek till en jordisk prins; den har här ett för barn ganska ledsamt slut: de
unga få ej råkas mer än var midsommarnatt, och det tycks vara författarens mening att det
skola de hålla på med till livets slut. Sagor kunna gärna ibland ha ett sorgligt slut, men en
sådan avslutning som denna finna barn endast tråkig och otillfredsställande. Lyckas författaren
frigöra sig från åtskilligt billigt gods från sagans allmänning, så torde han emellertid kunna bli
en sagoberättare att räkna med. Goda och, där så skall vara, humoristiska bilder.
Ekstrand, Einar. Prinsessan med glashjärtat och andra sagor i urval och
bearbetning. B. W. 1926. 190 s. Ill. (Sagovärlden 2.) Inb. 2:50.
— — . Rosenskön och trollet jämte andra folksagor i urval och bearbetning.
B. W. 1926. 189 s. Ill. (Sagovärlden 1.) Inb. 2:50.
Ett på det hela gott urval. Sagorna äro enkelt och redbart återgivna, men med en viss
torrhet, som blir särskilt märkbar i fantasifulla sagor. I allmänhet förbises det ofta av dem
som utge samlingar av sagor av vitt skild natur, att varje saga bör tala sitt språk. Bilderna
delvis dåliga. För övrigt är utstyrseln god och priset billigt.
Fitinghoff, Laura. För många om rummet. Sagor och berättelser. Sv.
andelsf. 1926. 134 s. Ill. 2:50, inb. 3:—.
— — . I myrstacken. Sagor och berättelser. 2 uppl. Sv. andelsf. 1926.
107 s. Ill. 2:—, inb. 2:75.
Man torde ha rätt att kalla denna författarinnas Barnen från Frostmofjället för vårt bästa
svenska original i barnlitteraturen. De sagor och berättelser av Laura Fitinghoff, vilka här
sammanförts i två små samlingar, utmärkas även de av hennes förståelse för barn, hennes humor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
