Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya världshistorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller tro oss kunna antaga om den ariska språkfamiljen, urhemmet och de ariska
stammarnas vandringar. Förf. har uppnått den behövliga koncentrationen av
framställ ningen med framhävande av de stora linjerna och väsentliga punkterna.
Norstedts Världshistoria är den utförligaste och har därför också bäst tillfälle
att bereda läsaren inblick i källorna för vår kunskap och forskningens problem,
vilka särskildt för denna del av historien äro mycket egenartade och svåra. Man
får aldrig glömma, att det material, som står till vårt förfogande, är fullt av
luckor, svårt att tyda och inordna och att hypotetiska rekonstruktioner därför
spela en mycket större roli i den forntida Orientens historia än eljest. En mindre
utförlig framställning måste av nödvändighet mera glida över denna materialets
egenart och skildringens ofta hypotetiska karaktär. Å andra sidan finns intet
historiskt område, på vilket vårt vetande utvidgats i så överraskande grad som
just detta.
Lindblads Världshistoria (1, Lb. 19[26-]27, 14:—, inb. 17:—) avser att
omfatta nio band, men det utkomna första bandet har samma gränser som Norstedts
första band blott med den skillnaden, att Greklands förhistoriska tid, som i själva
verket är historiskt nära förbunden med Orienten, medtagits. Detta arbete
börjar med Egypten, vars historiska utveckling skildras sakligt och vederhäftigt i en
behagligt flytande framställning av amanuensen Lugn, som gjort sig fördelaktigt
känd som populär vetenskaplig författare på området. De orsaker som ovan
antydts, ha medfört, att även här åtskilligt större utrymme tillmätts Främre Asiens
historia. Författaren, orientalisten legationssekreteraren J. Kolmodin, har gripit
sig an sin uppgift med anläggande av originella synpunkter och frejdigt mod för
intressanta hypoteser, särskildt i fråga om folkvandringarna och de politiska och
religiösa drivande krafter, som förmodas ha legat bakom de växlingsrika
stridigheterna.[1] Man får en livlig och färgrik föreställning, hur olika folk avlöst
varandra i det politiska herraväldet, medan Babylon gjorde sin kulturella och
kommersiella supremati gällande, tills perserna för sista gången sammanfattade de
gamla orientaliska kulturländerna till ett världsrike av större mått än någonsin.
En kort orientering över källor och kronologi förutskickas de båda huvuddelarna.
Skildringen av det förhistoriska Grekland, som härrör från docenten A. Boëthius,
är annorlunda anlagd, vilket redan är betingat av materialet, som är så gott
som uteslutande arkeologiskt. På denna grund uppbygges skildringen av den
kretisk-mykenska kulturen och den begynnande järnåldern i korta, pregnanta
drag, medan stor måttfullhet iakttages beträffande de historiska slutsatserna och
hypoteserna.
Bonniers Världshistoria (D. 1, A. B. 1926, 18:—, inb. 23:—) är den mest
kortfattade av de tre. Det utkomna digra första bandet går till 133 f. Kr., en
delningspunkt, som är mindre lycklig, då den romerska historien blir kluven och
förd till två olika band. Två av huvudavsnitten ha samma författare som i Lindblads
Världshistoria: Egyptens historia skildras av Lugn och Greklands av Boëthius,
vilka på det hela taget anlagt sina bidrag i detta verk på samma sätt som i det
förutnämnda (vad Grekland beträffar, gäller jämförelsen naturligtvis blott den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
