Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ibland blir resultatet mera tveksamt. Viktigare än dessa reservationer är emellertid konstaterandet
av att knappast något lämnar denne författares diktarverkstad utan att ha märkts av hans konsts
adelsmärke, dess själfulla förfining, dess mänskliga medkänsla och dess poetiska charm. G—a L.
— — . Silverskeden. Roman. Övs. [fr. eng.] av Birgit Lange. Sv. andelsf.
1926. 391 s. Hcee. 6:75.
— — . Den vita apan. Roman. Till sv. [fr. eng.] av Ellen Rydelius. Sv.
andelsf. 1925. 342 s. Hcee. 6:50.
Alltjämt fogar Galsworthy led till led i sin stora Forsyte-cykel. I ovanstående bägge romaner
är det Soames dotter Fleur, vars öden han skildrar: i den förstnämnda hur hennes äktenskap håller
på att gå över styr, i den senare hur hennes bemödanden att höja familjens sociala position
inveckla henne i en mindre behaglig juridisk process.
Men här liksom i de föregående Forsyte-romanerna vill Galsworthy ge något mer än det
individuella händelseförloppet, vill skänka ett slags tvärsnitt genom den engelska samhällskroppen.
Här — och speciellt då i »Silverskeden» — söker han teckna den efterkrigsmentalitet med dess
hysteriska modernitetsjäkt, dess njutningshunger och inkonventionella, »fria» moral eller brist på
moral, som han finner särskilt rådande i Londons högre samhällskretsar.
Konstnärligt nå dessa tvenne berättelser icke upp till de tidigare Forsyte-romanerna. Men
Galsworthys suveräna människoframställning, fina satir, demokratiska reformiver och förmåga att
skapa rymd och ljus kring sina gestalter och miljöer, allt detta som ger hans böcker deras säregna,
odefinierbara charm saknas naturligtvis icke. B. Å.
Gaskell, Elizabeth. Småstadsliv i Cranford. En berättelse. Övs. [fr. eng.]
av Karin Jensen, f. Lidforss. W. & W. 1926. 286 s. Hcee. 5:75.
Mrs Gaskell, systrarna Brontês samtida och vän, har med sin lilla oefterhärmligt graciösa
bok om sin barndoms Cranford vunnit en odödlighet, som hennes mera ambitiösa alstring aldrig
kunnat förskaffa henne. — En nutida läsare förefaller detta viktorianska småstadsliv nästan att
höra hemma på en annan planet. Pengar t. ex. äro knappast uppfunna i Cranford; fattigdomen
omvandlas resolut till ett privilegium för »de högre kretsarna» och tillåtes icke att störa någons
sinnesfrid. En annan sak som saknas — detta meddelas som en varning för manliga läsare — är
män. Cranfords värld är så renodlat kvinnlig som det bära är möjligt. Den tycks nästan uteslutande
bestå av änkor och gamla och något yngre fröknar, för vilka nya hårklädslar och små kalas äro
livets egentliga kryddor. De åbäkiga och äventyrliga männen få som regel endast vistas på ett fullt
betryggande avstånd från denna fridfulla vrå. Man tycks vara ense om att de i Cranford icke fylla
något förnuftigt ändamål, »En karl går alltid så i vägen i ett hus», säger man där. — Hur förf.
av det i sig själv så anspråkslösa stoffet lyckats skapa något, som så framgångsrikt trotsat tiden,
är en smula av ett trolleri. Kanske ligger förklaringen åtminstone delvis i den lätta, man vore
nästan frestad att säga ömsinta ironien, som väl med skäl räknas som ett av diktens hemlighetsfulla
konserverande medel. G—a L.
Jordan, Elizabeth. Tre år på prov. (May Iverson’s career.) En kvinnlig
journalists erfarenheter. Övs. [fr. eng.] av Vera v. Kræmer. W. & W. 1926.
225 s. Hcee. 4:50.
Man skulle på förhand vara böjd att tro, att livet på de stora tidningsredaktionerna liksom
journalistyrket över huvud taget i större utsträckning borde ha kunnat inspirera till skönlitterär
behandling än som faktiskt tycks vara förhållandet. Lekmannen gör sig väl i detta fall skyldig
till ungefär samma felsyn som då han inbillat sig, att världskriget skulle vara ett begärligt stoff
för författarna. Det är tydligen icke det i rent yttre mening dramatiska, som sätter pennorna i
rörelse, i varje fall inte de stora diktarnas. — Föreliggande bok ger knappast vad dess titel lovar;
om journalistyrket — i detta fall i Amerika — får man nämligen veta ganska litet. Boken utgöres
i stället till sin huvudsakliga del av ett antal alldeles fristående små berättelser, vilkas enda
sammanhållande element är det faktum, att det är i sin egenskap av journalist som förf. fått stoffet
till dem. En del av dem äro för övrigt ganska väl berättade med en viss novellistisk avrundning;
annat är obetydligt. En av de personer som skymta är av allt att döma den kända amerikanska
rösträttskvinnan och prästen Dr. Anna Shaw. G—a L.
Lewis, Sinclair. Fällan. (Mantrap.) Övs. [fr. eng.] av Hugo Hultenberg.
Nst. 1926. 286 s. Hcee. 5:50, inb. 7:25.
»Fällan» är ingen stor samhällsskildring eller social satir som »Martin Arrowsmith», »Babbit»
m. fl. Det är däremot en frisk vildmarksroman från Kanada med skogar, forsar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
