Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andra som karikatyrtecknare i tidningar.- Den eftersträvade framgången synes viss, men
hennes livserfarenhet är för ringa, och trots sin erotiska kallsinnighet blir hon inblandad i en
kärlekstragedi. Hon blir emellertid räddad av en ungdomsvän, vars kärlek visar henne, att penningen
icke är allt här i livet. Romanen är väl berättad. H. K.
Freeman, John. Mot okänt mål. (God’s infidel.) Övs. fr. eng. av Signe
Lyth. Lb. 1927. 208 s. Hcee. 3:50, inb. 4:50.
En professor vid ett engelskt universitet blir avskedad på grund av religiös propaganda,
tydligen i en ganska agressiv, pietistisk riktning. Motståndarna äro mäktiga, och professorns något
valhänta försök att på annat håll vinna ett levebröd motas genom ett energiskt spel bakom
kulisserna. Den gode mannen blir fullständigt nedbruten. Hans kloka och ädla dotter räddar familjen
från ekonomisk misär och erhåller som belöning en klok och adel man, dock först sedan förf. på
ett synnerligen enkelt sätt åstadkommit brytning av en hindrande förlovning. Sådant är det tunna
innehållet. Ingenting i boken verkar övertygande, ej ens den kraftigt understrukna religiösa
tendensen. Man är frestad att som undertitel sätta: »En svag bok om ynkliga människor.» S. L.
Gibbs, Philip. Flemings. (The reckless lady.) Övs. fr. eng. av Wendela
Leffler. Sk. 1926. 413 s. Hcee. 6:50.
Det kan hända, att Gibbs snabbt publicerade arbeten inte blivit sämre med åren, men har man
läst dem efter hand som de utkommit, måste man konstatera en viss minskning i sitt intresse för
dem. De handla alla om ett och samma ämne, det i många avseenden kaotiska England av i dag
och särskilt dess förbryllande ungdom. Men felet är naturligtvis icke, att icke ämnet skulle vara
tillräckligt rikt för att skrivas om i oändlighet, utan det som småningom mattar intresset är att
Gibbs snarast är en resonör — visserligen av en god klass och sympatisk i sin humana syn — men
icke någon diktare, som kan skapa människor; och då blir ämnet genast mindre outtömligt som
romanstoff. — Fleming är en engelsk officer, som efter en lång tjänstgöring återkommer från Indien
och konfronteras med efterkrigsårens England. Bokens sista del handlar i Amerika, där hans dotter,
enligt det numera för engelska romaner oundgängliga receptet, gift sig med en synnerligen
sympatisk yankee — ett arrangemang som torde vara säkraste sättet att tillförsäkra en roman amerikansk
läsekrets. G—a L.
— — . Unga rebeller. (Young anarchy.) Övs. fr. eng. av Wendela Leffler.
Sk. 1927. 351 s. Hcee. 5:—.
Ett nytt arbete av Gibbs, som torde höra till hans intressantaste. Det är en social skildring
i romanform från våra dagars England, där Gibbs framför allt vill söka klarlägga
överklassungdomens ställning till dagsproblemen. Det engelska samhällslivets säregna struktur gör ju mångt
och mycket främmande för oss, men de livliga intellektuella diskussioner och journalistiskt
medryckande — ehuru ingalunda ytliga — karakteristiker förf. bjuder på göra boken till en rolig
läsning. H. K.
— — . Äventyrets värld. (The Street of adventure.) Övs. fr. eng. av
Wendela Leffler. Sk. 1927. 368 s. Hcee. 5:—.
Denna roman är helt förlagd till Fleet Street, Londons berömda tidningsgata, och ger en
säkerligen rättvis och i varje fall synnerligen intressant skildring av den »tredje statsmaktens» moderna
tillvaro. H. K.
Glyn, Elinor. »Det». Övs. fr. eng. av Emilie Kullman. Sk. 1027. 165 s. Ill. Hcee. 3:75.
»Det» är det obeskrivliga något, som gör en self-made kraftkarl oemotståndlig för en ung,
utfattig dam ur U. S. A:s »högre» kretsar. I själva verket är denna situation alis intet märkvärdigt
och skildrad i litteraturen otaliga gånger förut. E. Glyns behandling av ämnet synes på förhand
tillrättalagd såsom filmmanuskript, litterärt värde saknar boken totalt och någon föreställning
om en inre, själslig utveckling ger den alis ej. I våra bibliotek kan den undvaras, ty den förtjänar
ingalunda någon rekommendation. M. F.
Goethe, Johann Wolfgang v[on]. Dikter. Faust. Hermann och Dorothea.
[Övs. fr. ty.] A. B. 1926. 326 s. Portr. (Världslitt. 26.) Hcef. 6:50, inb. 11:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
