Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den Finländska bibliotekslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN FINLÄNDSKA BIBLIOTEKSLAGEN.
Av Fil. mag. Carl-Rudolf Gardberg, Helsingfors.
Det kan förmodas att den 22 november 1927 en gång skall räknas som ett
minnesvärt datum i det finländska biblioteksväsendets hävder. Denna dag antog
nämligen Finlands riksdag lagen om folkbiblioteken, genom vilken ett mångårigt
provisorium ersättes med en fast och för längre tid bestående ordning. Måhända
skola några antydningar om lagens förhistoria och om dess slutliga form inte sakna
sitt intresse för Biblioteksbladets läsare.
Tanken på ett regelbundet statligt understödjande av folkbiblioteken i Finland
omfattades av folkrepresentationen redan under den ryska tiden, men möttes av
upprepade avslag från de styrandes sida. Först år 1921 kunde den förverkligas,
enligt en plan, som utarbetats av riksdagens kulturutskott och godkänts av
riksdagen i december föregående år. Ledningen anförtroddes åt en statlig
bibliotekskommission, med en biblioteksbyrå som verkställande organ, och år 1922 kunde
den första utdelningen av statsbidrag äga rum.[1] Under den tidrymd som
förflutit sedan dess ha värdefulla erfarenheter inhöstats. I vissa avseenden har den
ovannämnda planen visat sig främja biblioteksväsendets utveckling — därom
vittnar bl. a. tillväxten av de statsunderstödda bibliotekens antal, från 308 år 1922
till 692 år 1927[2] medan i andra punkter korrigeringar och framför allt
kompletteringar efterhand tett sig alltmera nödvändiga. Särskilt gäller detta om de
alltför lagt tilltagna maximibeloppen för statsunderstöden, vilka väl befordrat de små
bibliotekens utveckling, men varit av ringa betydelse för de något större, bland
dem flertalet stadsbibliotek.
De hittills tillämpade principerna ha emellertid aldrig varit avsedda att utgöra
annat än en provisorisk lösning, i väntan på den statliga biblioteksverksamhetens
reglering genom särskild lagstiftning. Olägenheterna av detta provisorium ha år
efter år blivit allt kännbarare: statsbidragens storlek har varit beroende av det
anslag riksdagen för varje år beviljat, och redan ett par gånger har anslagets
knapphet nödvändiggjort en reduktion av de statsbidrag, till vilka biblioteken varit
berättigade. Riktlinjerna för den kommande lagstiftningen upptogos därför tidigt
till dryftning inom statens bibliotekskommission och utformades slutligen i ett
lagförslag, som förelåg färdigt i mars 1926.
Enskildheterna i detta förslag måste här av utrymmesskäl förbigås. I huvudsak
avsåg det att bibehålla de hittillsvarande formerna för den statliga understödsverksamheten.
Bland de viktigaste utvidgningarna må särskilt nämnas höjningarna
av statsbidragens maximibelopp, för vilka föreslogs en skala, stigande i
förhållande till kommunernas invånarantal; man önskade härigenom tillförsäkra inte
minst de större stadsbiblioteken ett kraftigare stod än hittills. Förslaget räknade
[1] En redogörelse i stora drag för organisationen ingår i Biblioteksbladet 1921, s. 187 f.
[2] I dessa siffror inbegripas ej, liksom över huvud ej i den följande framställningen, de till
skolor anknutna, uteslutande för lärare och lärjungar avsedda biblioteken, vilka understödjas
i samband med och enligt samma grunder som skolväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0125.html
