Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Finländska bibliotekslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare med utgivande av statsbidrag bl. a. till biblioteksutensilier, inredning,
lokalhyra och byggen, utgiftskategorier, för vilka kommunerna tidigare ej erhållit
understöd av staten. Ytterligare en detalj förtjänar att i detta sammanhang
nämnas: kommissionen förutsatte som en möjlighet, att i vissa landskommuner komme
att inrättas bibliotekarie tjänster med karaktär av huvudsysslor, och föreslog för dessa
tjänster ett lönebidrag av samma storlek och på samma villkor som statsbidraget
till avlönande av lärare vid högre folkskola.
Bibliotekskommissionens förslag överlämnades först till skolstyrelsen för
erhållande av utlåtande. Detta, som avgavs i mars 1927, hade formen av ett helt
nytt förslag med väsentliga avvikelser från det av kommissionen framlagda. De
viktigaste åsyftade kommissionens slopande och biblioteksverksamhetens
omedelbara anknytning till skolstyrelsen samt, som en följd härav, åstadkommande av
formell enhetlighet mellan denna verksamhet och den som utövad av skolstyrelsens
övriga organ. Bl. a. skulle statsbidragen utges enbart i kontjanta penningar
och ej, såsom hittills, partiellt i form av böcker. Relativt mindre betydande voro
däremot de ändringar, som föreslogos med avseende på bidragens storlek.
Ytterligare två utlåtanden gåvos av resp. Suomen Kirjastoseura (Finlands
Bibliotekssällskap) och Arbetarnes Bildningsförbund, båda i huvudsak anslutande sig
till bibliotekskommissionens förslag, även om avvikelser förekommo i enskilda
punkter. Bibliotekssällskapet önskade bl. a. bereda möjlighet att i samband med
biblioteksbyrån (enligt förslaget benämnd statens bibliotekscentral) anlägga en
boksamling med uppgift att supplera folkbibliotekens bokbestånd — eller med andra
ord embryot till ett centralbibliotek för riket i dess helhet. I det av Arbetarnes
Bildningsförbund avgivna utlåtandet betonades önskvärdheten av större statsbidrag
och över huvud gynnsammare villkor för föreningsbiblioteken.
Den på grundvalen av detta material uppgjorda regeringpropositionen stadfästes
den 12 augusti 1927 och överlämnades till riksdagen, då denna vidtog med
sitt arbete i början av september. Rent formellt skilde sig propositionen från
samtliga de ovannämnda aktstyckena, i det att dessa hade varit uppdelade på
två skilda lagförslag — det ena berörande statsbidragen, det andra verksamhetens
organisation — medan propositionen avsåg en enda lag. Den överensstämde
i väsentliga delar med kommissionens förslag, exempelvis i fråga om riktlinjerna
för organisationen och i fråga om de slag av utgifter, till vilkas bestridande
staten borde lämna bidrag. Däremot föreslog regeringen ett enda maximibelopp för
statsbidragen, oberoende av resp. kommuns invånarantal. Understöden till
föreningsbibliotek hade i någon mån höjts, men för övrigt hade en hel del
stadganden, som förekommit i de tidigare lagförslagen, uteslutits ur propositionen, då det
ansetts att de kunde få en lämpligare plats i den förordning, som i sinom tid
skulle åtfölja lagen.
Regeringspropositionens utan gensägelse märkligaste nyhet är emellertid ännu
onämnd: den paragraf, enligt vilken varje kommun skulle åläggas att upprätthålla
åtminstone ett folkbibliotek samt att för biblioteksverksamheten årligen använda
ett belopp, motsvarande minst två mark för varje mantalsskriven invånare (i
verkligheten dock blott en mark, då statsbidraget föreslogs att utgöra 50 % av
utgifterna). Den angivna minimiprestationen från kommunernas sida var dubbelt så
stor som den, vilken i de tidigare förslagen förutsatts såsom villkor för
statsbidrag, men det var likväl mindre stadgandets ekonomiska bärvidd — i och för
sig knappast betydande — än dess principiella innebörd, som på många håll
väckte betänkligheter. Ett obligatoriskt kommunalt biblioteksväsen har veterligen
hittills införts endast i Estland och Tjeckoslovakien. Det föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
