Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Samarbejde mellem større og mindre biblioteker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
opleve det, turde det være ham selv, der er gaaet i Staa. Lykkelige er alle vi
nordiske Biblioteksfolk, der er født under Begyndelsens og Ufuldkommenhedens
Stjerne.
I den diskussion, som följde på föredraget, yttrade sig förste bibliotekskonsulenten
Knut Tynell, Stockholm. Han karakteriserade i korthet de metoder
för lösning av centralbiblioteksfrågan, som använts i vissa utomnordiska
länders biblioteksväsen, England och Holland, redogjorde för de planer som,
vad Sverige angår, föreligga för skapandet av dels centralbibliotek, dels
landsbibliotek, omnämnde vårt första landsbibliotek i Linköping samt underströk
det oavvisliga behovet för svenskt folkbildningsarbete överhuvud av en snar
och effektiv lösning av centralbiblioteksfrågan.
Stadsbibliotekarien Fredrik Hjelmqvist framhöll vandringsbibliotekens
betydelse särskilt för studiecirklarnas arbete. Centralbibliotekar Harald
Hvenegaard-Lassen, Odense, ansåg, att utsändandet av vandringsbibliotek i inskränkt
bemärkelse med fördel kunde i stor utsträckning ersättas av utlåning av
flyttande bokdepåer med ständigt växlande innehåll.
Biblioteksdirektör Døssing erkände vandringsbibliotekens betydelse men
framhöll att utsändandet i framtiden delvis måste få en annan form än tidigare.
Bland annat kunde man genom anskaffandet av särskilda bokbilar, som gjorde
regelbundna turer genom ett större distrikt, få fram en ny typ av vandringsbibliotek.
Efter paus för middag m. m. samlades deltagarna kl. 9 på kvällen åter, denna
gång i Stadsbibliotekets stora rotunda, som i sin flaggskrud företedde en festlig
anblick. Stadsbibliotekarien Hjelmqvist uttryckte sin glädje över att få hälsa
mötet i stadens nya bildningstempel och lämnade en redogörelse för byggnadens
tillkomsthistoria och allmänna planläggning. Därefter företogs en demonstration
av lokalerna, varvid bibliotekets funktionärer tjänstgjorde som ciceroner
för olika grupper av mötesdeltagare. Sedan man åter samlats i rotundan,
vidtog ett samkväm, vid vilket Sveriges allmänna biblioteksförening utövade
värdskapet. Programmet upptog bland annat sång till luta av konstnären Hjalmar
Arleman, varefter förste bibliotekarien A. B. Carlsson förevisade en serie
tintamarresker och andra färgrika skämtbilder, dels av stadsbiblioteket ur olika
synpunkter, dels av åtskilliga av de närvarande, varvid den ingående personalkännedom
han och hans ljusbilder utvecklade väckte allmänt jubel, även hos offren.
Sedan mötesdeltagarna sålunda fått tillfälle att stifta närmare bekantskap med
varandra, spelade musiken upp och lyckades också mycket riktigt efter en stund
göra sig hörd genom larmet. Balen öppnades av stadsbibliotekarien, och
gammal och ung trådde dansen till framåt småtimmarna, dock inte utan att då och
då göra strandhugg vid utlåningsdisken. Denna hade nämligen ej mindre
genom arkitektens förutseende än genom mötesbyråföreståndarens artighetsvisit
hos Stockholmssystemet blivit förvandlad till bar genom en sinnrik anordning
av flaskor, frukter och konfityrer. Och sålunda slutade den första mötesdagen
i den stockholmska juninattens vilsna dager.
Fredagen den 29:e juni upptogos förhandlingarna med andre
bibliotekskonsulenten Hans Küntzels föredrag om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
