- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Trettonde årgången. 1928 /
216

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Skönlitteraturen i folkbiblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SKÖNLITTERATUREN I FOLKBIBLIOTEKEN.


Trots att vårt folk och vårt språkområde är relativt oansenligt, är vårt lands
bokproduktion betydligt mycket större än vad en utlänning i allmänhet föreställer
sig. Under de senare åren har sålunda utgivits i runt tal 2,900 bd årligen, varav
750 bd skönlitteratur. Det är därför inte många folkbibliotek, som ha råd att
lägga sig till med alla utkommande skönlitterära böcker, även om de ville det,
vilket ju är en helt annan fråga. Biblioteken ställas alltså även i fråga om
skönlitteraturen årligen inför uppgiften att göra ett urval, och detta utfaller helt
naturligt mycket olika på skilda håll. Även om man tar hänsyn till en del lokala
o. a. intressen, är det dock ofta ganska förvånande att finna hur olika det
skönlitterära bokbeståndet är sammansatt i t. ex. medelstora svenska stads- eller
folkbibliotek av samma storlek och med i övrigt likartade intressen i fråga om
publiken, läslusten etc. Det är dessa problem, som vi här skulle upptaga till
granskning: hur äro biblioteken sammansatta och hur böra biblioteken vara
sammansatta i fråga om skönlitteratur?

Det gamla problemet, om skönlitteratur bör förekomma i folkbiblioteken, är ju
för länge sedan besvarat jakande och alltså försvunnet från diskussionen. Men
därmed upphör också enigheten, ehuru skillnaden i uppfattningssättet väl snarare
är en gradskillnad än en artskillnad. Ty alla äro väl ense om, att det
skönlitterära bokbeståndet bör ha en sammansättning, som ligger någonstans emellan
det gamla lånbibliotekets och det som upprättas av den alltför kloke och lärde
bibliotekarien, som med pedagogiskt allvar anskaffar en mönstersamling av
klassiska och litterärt högtstående arbeten.

Hur vill då allmänheten ha biblioteket sammansatt? Ja, den frågan är inte så
lätt att besvara, då ju allmänheten representerar en ganska ojämn sammansättning
av idéer och intressen. Olika åldrar ha olika smak (vilket jag här i stort
sett bortser från, då jag endast avser bokbeståndet vid avdelningen för vuxna),
olika samhällsklasser och yrkesgrupper läsa ofta olika författare och böcker,
olika grader av bildning och beläsenhet kräva också olika litteratur. Härvid är
dock att märka, att vårt lands folkbildning nu för tiden står på en relativt hög
ståndpunkt. Även den bokligt oerfarne har dock läst åtskilliga böcker redan när
han gör sitt första besök på biblioteket. Han har följaktligen åtminstone någon
mening om vad han vill läsa och låter inte bjuda sig vad som helst. Men han
har vanligen lust att ge sig på endast sådana böcker, som man kan rubricera
som nöjes- eller förströelseläsning. Detta är förvisso ett mångtydigt begrepp i
den allmänna diskussionen. Det kan omspänna alla möjliga arter, som t. ex.
äventyrs- och detektivböcker, kärleksromaner och folklivsskildringar, historiska
och framtidsromaner. Vad förströelsebokens estetiska värde beträffar, kan detta
ju också vara högst olika, men här få vi väl enas om att till denna kategori
endast föra arbeten, som icke ha något större konstnärligt värde. Den otränade
läsaren fordrar alltså förströelsearbeten, männen vanligen sådana som på något sätt
äro spännande, den kvinnliga publiken fordrar också spänning, men lika mycket
känslighet och tyvärr känslosamhet i romanerna. Nivån för denna kategoris
läsning är därför något lägre beträffande den kvinnliga än den manliga
läsekretsen.

Den stora huvudparten av biblioteksbesökare har emellertid andra och större
fordringar på skönlitteraturen. Den enklaste litteraturen ha de inget intresse
för annat än i undantagsfall. De fordra en viss konstnärlig halt hos de böcker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free