Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närande, ja kanske icke ens så välsmakande som den de nu få, men å andra
sidan skulle de ha lärt sig en smula matlagning och fått göra den stora och
välgörande erfarenheten, att det til syvende og sidst ända beror mest på en själv,
hurudan ens andliga näring blir. N. b. om man har fått några ingredienser att
laga mat av.» Att biblioteket som boklaboratorium börjar bli en uppmärksammad
fråga i den pedagogiska diskussionen i Norden kan man ytterligare se av
de pedagogiska tidskrifterna, t. ex. Skola och samhälle, Vor Ungdom, Skole og
samfund, liksom av föredrag vid lärarmöten och utbildningskurser.
Belysande är också, att på de senare åren i de olika nordiska länderna genom
samarbete av biblioteks- och skolfolk utkommit handledningar och broschyrer i
ämnet: Håndbok i norsk barnebibliotekarbeide under redaktion av Rikka
Bjølgerud, Oslo 1927; Skolbiblioteket, dess skötsel och dess plats i skolarbetet under
redaktion av K. Tynell, Sthlm 1927; Cannelin, Böcker och kunskaper, Hfors
1923, och till de välkända böckerna av Banke och Krog Clausen ha kommit bl. a.
Thording, Skolelæsestuen og dens Anvendelse, Kbh 1926 och Regfors, Bokkunskap,
Sthlm 1925. Detta är förvisso en obetydlighet, om man jämför med hur
mycket det t. ex. i Amerika sysslas med och skrives om detta problem, men det
visar i alla fall, att saken har fått ökad aktualitet och att det pioniärarbete, som
utförts t. ex. i Danmark av prof. Steenberg och som i Sverige haft sådana
representanter som Palmgren, Linder, Gagner och Sandberg, burit frukt. Det är
åtskilliga erfarenheter, som under dessa genombrottsår vunnits i de olika nordiska
länderna, och särskilt värdefullt är, att olika vägar prövats. Genom studieresor
ha också impulser förmedlats, men ett nordiskt möte, där biblioteks- och skolfolk
mötas, har ansetts vara lämpligt för utbyte av erfarenheter. Vid mötet på
Hindsgavl 1926 diskuterades frågan efter synnerligen värdefulla inledningsanföranden
av frk. Bjølgerud, Oslo, om »Barnebiblioteker» och av frk. Jacobsen, Köpenhamn,
om »Skolebiblioteker». Båda föredragen betonade vikten av samarbete mellan
skolan och det allmänna biblioteket och visade genom exempel hur detta på olika
sätt låter sig göra. Denna fråga ha vi i Sverige tyvärr inte ägnat tillräcklig
uppmärksamhet. Delvis har detta sin förklaring i att folkskolebiblioteken här,
särskilt i de större städerna, hade nått en jämförelsevis stark ställning, innan
frågan om samarbete blivit aktuell, att särskilt statsanslag till skolbibliotek
funnits sedan 1905 och att Barnbiblioteket Saga tidigt vann stor spridning och
popularitet och bildade en naturlig stomme i folkskolebiblioteken.
Saga-biblioteket har på senare år i viss mån ändrat karaktär. Senare delen
av dess ursprungliga program: »att utge arbeten, vilka med ett fängslande
framställningssätt förenade ett innehåll, som tillgodosåge barnens kunskapsbegär och
behov av ökat vetande» har förut fått stå tillbaka för den första punkten:
»underhållande läsning, ägnad att väcka läslust», men har nu fått ökat utrymme,
såsom titlar som Vikingaliv, Genom seklerna, Island utvisa. Det är samma
förskjutning, som representeras av boktitlarna: Våra barns nöjesläsning av Gurli
Linder 1902, Våra barns fria läsning, som den nya upplagan av hennes bok 1916
heter, och Bokkunskap av Regfors 1925. En sådan titel på ett föredrag — vid
en pedagogisk kurs 1927 — som »Om elevernas fria läsning i anslutning till
skolarbetet» är också typisk. Det är tydligt, att man mera medvetet inriktar sig
på ett effektivt utnyttjande av biblioteket i det dagliga skolarbetet. Vid sidan
av impulserna från bibliotekshåll är det arbetsskoleidén, mer eller mindre
principiellt omfattad, som ligger bakom det ökade intresset, vartill kommer den
naturliga reaktionen mot det hopade minnesstoffet inom skolans alla ämnen. En
uppslutning kan därför sägas ha skett kring mottot: »Att veta var man skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
