Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnar sig av arbetsuppgifter, sådana t. ex, som i dagarna utkommit till
Läsebok för folkskolan, D. 5, utg. av Augzell och Olsson, och som annonseras skola
utkomma till Nils Holgersson. Fru Sethne ger i sin artikel om Sagene skoles
lesestue i den nya norska handboken exempel på dylika arbetsuppgifter till en
biografi över Luther i Fri lesning, och vid en studieresa i Danmark förra
sommaren hade jag tillfälle se ett flertal exempel på dylika serier av arbetsuppgifter
vid læsestuerne i Köpenhamn och Frederiksberg. Det är tydligt, att för en dylik
studiemetod bör man också ha att lita till en uppsättning av ett större antal
exemplar av läseböcker eller häften av typen Fri läsning. I Danmark och Norge ingå
sådana sæt i læsestuens utrustning eller distribueras genom folkbiblioteken. I
Sverige finnas också dylika serieböcker, som vi kalla dem, i Göteborgs folkskolor t. ex.
i rätt stor utsträckning, och de ingå f. ö. i någon mån i materiellutrustningen i
olika slags skolor men behövde ju givetvis utökas.
Men en dylik studiemetod kräver för sin vidare tillämpning ett boklaboratorium,
ett lättillgängligt bokförråd av handböcker till de olika ämnena. Man läser
t. ex. Italien och ger eleverna som individuella uppgifter att ur olika böcker
hämta material till små föredrag om speciella sidor av Italiens geografi. Eller
det gäller att samla material till en uppsats — konsten att göra anteckningar i
och för ett sådant materialsamlande är i förbigående sagt en sak, som borde
metodiskt övas och som skulle verka rensande på uppsatsskrivningsschablonen.
Eller man behöver för en diskussion se, hur en fråga framställes av t. ex. två
författare, som företräda motsatta ståndpunkter. Eller man repeterar ett parti av
historien genom att till en del större framställningar eller specialarbeten utarbeta
frågekort, som eleverna ha att arbeta med, på så sätt repeterande och
kompletterande det behandlade stoffet. Jag var förra året i skolan vid Howitz Vej i
Frederiksberg närvarande vid en lektion, då en del av ett på detta sätt studerat
material genomgicks och diskuterades i klassen, och fick ett starkt intryck av
värdet av ett dylikt arbetssätt. Eller — ett exempel, som anföres i en artikel i
Verdandi 1921 av frk. Boman, föreståndarinnan för Tyringe helpension på Hindås
— man studerar i en femte flickskoleklass germanerna på så sätt, att en grupp
har att läsa Steffen, Världsåldrarna, och Tacitus, Germanerna, en annan grupp
Montelius, Germanernas hem, Boethius, Germanernas forntidshistoria, Bergman-Svensén,
Germanerna, och en tredje v. Friesen, Om det svenska rikets uppkomst,
Almgren, Svenska folkets äldsta öden och Grimberg, Sv. folkets underbara öden.
Eller det gäller uppgifter för enskilt arbete, sådana som föreslås och
exemplifieras i betänkandet rörande kommunala flickskolor. Eller tillämpning av
studiecirkelmetoder, såsom sker i någon mån åtminstone vid svenska
folkskoleseminarier.
Vad som nu anförts är bära några exempel på hur på olika stadier och i olika
skolformer behovet är stort av ett bokförråd, som kan stå till tjänst i det dagliga
skolarbetet. Något nytt är detta visserligen inte, såsom nogsamt bekant är, inte
blott för skolbibliotekarier utan också för tjänstemännen vid folkbibliotek och
vetenskapliga bibliotek, som kanske haft en mindre angenäm känning av detta
behov i form av studerande ungdom, som vill ha källor t. ex. till en uppsats om
»En jämförelse mellan Gustav II Adolf och Karl XII». Men detta behov
kommer, få vi hoppas, att bli allt större, ju mer arbetsskoletanken gör sig gällande,
vare sig i mer traditionella former eller i former, som påminna om amerikanska
Dalton- och projectmetoder eller om metoder, hämtade från den »nya skolan»,
sådan den prövas i Europas olika länder. För att gå detta behov till mötes synes
det vara tjänligast att ha ett boklaboratorium på skolan, alldeles som man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
