Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex. ett fysiklaboratorium. Om det sedan har formen av en læsestue, ett
klassbibliotek, ett referensbibliotek eller vad namn man vill ge det, spelar mindre
roli, och någon organisation, som under alla förhållanden är absolut överlägsen,
torde inte vara möjlig att finna. Men detta utesluter inte, att man kan lara av
varandra. Denna organisationsfråga går jag inte närmare in på. På Hindsgavlmötet
lämnades en redogörelse för förhållandena i Danmark och i Norge, och
vad Sverige beträffar, skulle det visserligen ligga nära till hands att göra en
jämförelse mellan hur saken är ordnad vid folkskolorna i Stockholm och i
Göteborg. Jag vill endast nämna, att man under det gångna läsåret i Stockholm
ordnat planmässiga försök för att utröna lämpliga sammansättningen av klassbibliotek
i direkt anslutning till de olika klassernas kurser i olika ämnen, t. o. m.
småskolestadiet har man tagit med. De lärare, som deltagit i försöken, ha lämnat
redogörelser för de olika erfarenheterna, men dessa äro ännu inte bearbetade.
En framställning av principerna för stockholmsorganisationen finnes av Regfors
i Stockholms stads folkskolors berättelse för läsåret 1926—1927, och i den nya
skolbiblioteksbroschyren har fr. Sandberg skrivit om »Centraliserad organisation
av folkskolornas bibliotek i ett skoldistrikt med flera skolor», vilken uppsats är
grundad på erfarenheter från hennes mångåriga verksamhet som skolbibliotekarie
i Göteborg.
För att biblioteket skall få denna nu skisserade plats i skolarbetet kan ett
boklaboratorium i inskränkt bemärkelse inte bli till fyllest, utan förbindelse måste
ständigt sökas med andra bokförråd: skolans övriga boksamling, folkbibliotekets
barn- och ungdomsavdelning, folkbibliotekets avdelning för vuxna, det vetenskapliga
biblioteket, och detta är inte en nödfallsutväg utan något som bör eftersträvas,
för att skolbiblioteket inte skall bli något från övriga bibliotek artskilt och
för att eleverna må bibringas goda biblioteksvanor för framtiden. Hur fördelningen
av bokförrådet och samarbetet mellan dessa olika former av bibliotek skall
ordnas kan som bekant bli en mycket delikat fråga, som jag emellertid inte anser
mig böra gå in på i detta sammanhang.
Först och främst fordras det naturligtvis pengar att anskaffa böcker, men det
är inte böckernas antal allenast, som är det avgörande. Och organisationen är
visserligen betydelsefull, men viktigast är, hur möjligheterna sedan utnyttjas.
Härvidlag behöver och kan åtskilligt göras för att stimulera intresset. Synnerligen
betydelsefullt är att uppslag och erfarenheter, som gjorts av den enskilde,
bekantgöras för att så komma andra till godo. Det kan ske i bokform, men bättre
verkan har nog att »mata» de pedagogiska tidskrifterna och lärartidningarna
med korta artiklar, där de konkreta exemplen spela en huvudroll. I tidskriften
Skola och samhälles första häfte för i år äro t. ex. de tre första artiklarna:
Skolarbetets individualisering, Ett försök med Daltonmetoden, De tysta övningarna
i en B 2-skola goda exempel just på sådana redogörelser för erfarenheter från
den enskildes praxis, som kunna verka eggande. Eller i sista häftet av Vor
Ungdom en artikel med titel »Paa Broen mellem Skolen og Biblioteket». Det
förekommer således sådana på sina håll, men det kunde ske i mycket större
utsträckning. Den nyss nämnda lilla boken Augzell-Olsson, Uppgifter vid tyst läsning
i anslutning till Läsebok för folkskolan D. 5, är exempel på något, som också
behövs. Det är ett oerhört arbete att utarbeta sådana arbetsuppgifter, och man
kan inte begära, att alla lärare skola göra detta. Men genom samarbete skulle
det väl vara möjligt att få till stånd en liten exempelsamling av uppgifter till en
del vanliga läseböcker t. ex. I Skola och samhälle 1927 finnas en del sådana i
Sjöholms artikel »Ett bidrag till frågan om B 2-skolan och dess arbetssätt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
