Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vidare pockar för Sveriges vidkommande det gamla kravet på att få förteckningar
över lämplig »bredvidläsningslitteratur» i olika ämnen, avpassad för olika
åldersstadier, på sin lösning. I Danmark och Norge har detta krav delvis
tillgodosetts, I Haandbok i norsk barnebibliotekarbeide lämnas t. ex. nu senast »Et
utvalg faglitteratur for barn i alderen 9—18 år» och en förteckning över böcker i
Sagene lesestue. I Krog Clausens Skolelæsestuen finnes likaså en förteckning över
böcker för en læsestue, och den danska Skolebiblioteksforeningen av 1917 har
utgivit Boglister. I den nya svenska broschyren om skolbiblioteket har fr. Björklund
givit en nyttig orientering i den bredvidläsningslitteratur, som vi f. n. äga i
Sverige. Men vid sidan av denna och t. ex. Grundkatalogens förteckning behövas
förteckningar, som direkt ansluta sig till kurserna i de olika ämnena på olika
stadier. För Stockholms folkskolor utarbetades 1926 en sådan förteckning, och
Sveriges allmänna biblioteksförening har en sådan under förberedelse. Viktigt
är, att även de högre stadierna därvid uppmärksammas, då det just nu gäller att
där ge arbetsmaterial och underlätta införandet av mer konsekvent tillämpning av
arbetsprincipen. Man bör naturligtvis bygga på lärarnas sakkunskap men också
dra nytta av de erfarenheter, som ovedersägligen finnas samlade hos tjänstemännen
vid folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek. Praktiskt vore säkerligen att
utom mer fullständiga förteckningar av detta slag upprätta korta sådana att
skickas ut t. ex. till folkskollärare på landsbygden eller till realskolans lärare.
Eller varför inte kortare listor då och då i lärartidningar med vägledande
omdömen och exempel på hur böckerna kunna utnyttjas.
När det blir fråga om de högre stadierna, framträder allt starkare behovet
av en bibliografisk orientering, ett fullföljande av den mer elementära
bokkunskapen med dess övningar i användandet av boken som uppslagsbok. I de kurser,
som i amerikanska skolor och utbildningsanstalter av olika slag ges i »the use of
books and libraries» finner man också denna sida av bokkunskapen fullt beaktad,
såsom man får ett starkt intryck av t. ex. genom School Library Year Book 1927.
För studerande t. ex. vid gymnasier och seminarier är det en synnerligen viktig
sida av deras studiearbete, har alltid varit det och måste nu i än större
utsträckning bli det, hur de skola finna sig till rätta i böckernas värld. För den
intresserade har det varit kärt att söka sig fram utan hjälp, men med ökningen av ämnen
och kurser har det blivit endast ett fåtal mot förr, som verkligen givit sig i kast
med dessa upptäcktsfärder på egen hand. Därför kan också en professor, såsom
förut anförts, klaga över hur det brister i nyblivna studenters förmåga och vana
att umgås med böcker. Förmodligen gestalta sig förhållandena tämligen likartat
i andra nordiska länder. Efter hand som bokkunskapen och boklaboratoriet tränga
igenom, blir denna tafatthet givetvis mindre, men även då vore det säkerligen
inte ur vägen att ge en mer metodisk, systematisk handledning i att finna sig till
rätta i böckerna, i bibliografiska hjälpmedel. Det är ju inte fråga om att utbilda
bibliotekarier, som måste bli ett slags »fråga-mig-om-allt». Men det bör vara en
uppgift för skolbibliotekarien eller folkbibliotekarien att ge en mer propedevtisk
allmän orientering. Det behöver ges en översikt av de vanligaste bibliografiska
hjälpmedlen, väl att märka också de närmast för det folkliga bildningsarbetet
avsedda, t. ex. Grundkatalogen och studiehandledningar i olika ämnen. Denna
översikt bör vara någotsånär metodisk, anvisa typiska vägar och omfatta så vitt
möjligt olika fack. Jämsides med bibliotekariens handledning borde lärarna i de olika
facken orientera i sina resp. ämnen, såsom väl emellanåt sker men nog tämligen
tillfälligt. Det bör icke ske för schematiskt utan med vägledande omdömen. Och
allt emellanåt i det dagliga arbetet kan det ju bli tillfälle för läraren att ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
