Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturhänvisningar. I detta sammanhang bör framhållas det glädjande i att något
mer förståelse nu tycks finnas för att ge litteraturhänvisningar i läroböckerna.
Men mycket återstår för visso i den vägen att önska. Även bibliotekarierna vid
de allmänna biblioteken skulle kunna bidraga till sakens främjande, om de mera
medvetet hade i tankarna att vägleda den studerande att finna sig till rätta, ej
blott gåve en upplysning om att det och det står i den och den boken, utan pekade
på, vilka vägar man skall gå för att komma fram till källan. Ämneskatalogen,
där sådan finnes, blir ända inte överflödig, och i alla händelser torde det vara en
betydelsefull uppgift att bibringa de studerande vid gymnasier och seminarier
denna utbildning i studiemetodik. För seminarierna är uppgiften särskilt
maktpåliggande, då eleverna både under sin seminarietid och sedan som lärare ha
ständig känning av detta behov för sin undervisning. I den kurs i biblioteksskötsel,
som är föreskriven vid svenska folkskoleseminarier, bör därför denna
övning i bibliografisk orientering få en framskjuten plats.
En folkskollärare bör på så vis få förutsättningar för och impulser till att ge
böckerna deras tillbörliga plats i skolarbetet. Men det kunde nog vara av behovet
påkallat, att något gjordes för att lärare vid andra skolformer också påverkades
i denna riktning. Det kunde bl. a. vara en uppgift för biblioteken vid
provårsläroverken. Inte är det, som det skall vara, när en akademiskt utbildad lärare i
historia är obekant med Setterwall Svensk historisk bibliografi, för att inte tala
om hur många det är, som inte ha reda på Grundkatalogens existens. Jag har
t. o. m. träffat skolbibliotekarier, som inte haft det. Det kräves vidare aktivitet
från bibliotekariernas sida, så att det blir en samverkan mellan honom och de
övriga lärarna. Dessa måste bli orienterade i skolans bibliotek och även ta kännedom
om övriga biblioteksmöjligheter på platsen. I detta sammanhang bör påpekas
vikten av att skolans bibliotek har ett gott lärarebibliotek med beredelselitteratur
och allmänt pedagogisk litteratur, och likaså att de allmänna biblioteken i
görligaste mån försöka fylla dessa behov. Det finns ju också specialbibliotek som
Pedagogiska biblioteket i Stockholm, som tyvärr inte äro så kända och utnyttjade
av lärarna själva, som de borde vara.
Här ha nu huvudsakligen berörts frågor, som hänga samman med bibliotekets
utnyttjande i det dagliga skolarbetet, och exemplen ha av naturliga skäl
väsentligen hämtats från Sverige. Det är naturligtvis många problem, gamla och
nya, som jag inte kunnat beröra. Men innan jag slutar, vill jag kraftigt betona,
att vid sidan av den viktiga uppgift, som biblioteket har i mer direkt samband
med undervisningen, får man inte förbise, att det alltid bör lämnas utrymme och
möjlighet till läsning på egen hand, en läsning, som inte ansluter sig till vad
läraren och skolan anvisat och rekommenderat och som inte på något sätt skall
redovisas. Det hänger samman med den otvivelaktigt många gånger riktiga iakttagelsen,
att en barnbibliotekarie kan göra mer för att väcka barnens och ungdomens
läslust, bära därför att han inte är lärare. Nu är visserligen situationen i viss
mån förändrad, när skolarbetet på ett helt annat sätt tar upp eller åtminstone vill
ta upp och egga detta mer självständiga studiearbete — det blir givetvis inte då
denna artskillnad mellan skolarbete och fritt studiearbete, men det ligger ända
alltid något tjusande i att fullt av egen fri vilja gripa sig an med och fullfölja
ett visst studium. Det gäller både bredvidläsning i anslutning till skolans kurser,
specialintressen inom områden, som kanske ligga på sidan om kurserna,
praktiska fack, livsåskådningsproblem, diktens värld, både den mer speciella
barn- och ungdomslitteraturen och den egentliga skönlitteraturen. Det är sådant, som
många vilja sköta på egen hand. Skolans bibliotek får på inga villkor försumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>