Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928
- Stockholm i dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsbons tillvaro, hela den storstadens tristess, som här i Stockholm kanske
starkast slår emot oss sent en kväll på Östermalms tomma, ekande gator, har
Strindberg i »Ensam» gripit oöverträffligt, på en gång med skälvande känslighet och
etsande intensitet.
Eljest har nittiotalet inte mycket till övers för Stockholm; liksom alla romantiska
strömningar i vår litteratur viker nittiotalsdikten bort från staden, ut på
landsbygden. Det är karakteristiskt, att t. ex. Heidenstam i sin enda dikt med
Stockholmsmotiv dröjer uteslutande bland minnena i Riddarholmskyrkan och
därifrån slungar ut ett anatema över sin egen tid. Inte ens den ende stockholmaren
bland de typiska nittiotalisterna, Oscar Levertin, hittade riktigt på de
nutida Stockholmsgatorna; det Stockholm, där han kände sig fullt hemmastadd,
var inte våra dagars, utan sjuttonhundratalets. Också när han vill återge den
stad, han har för ögonen, får skildringen ett tycke av pastiche. Man kan inte
riktigt instämma i hans egna ord om vad han tecknade:
Det var det Stockholm, vävt av sol och sånger,
av daggklar fröjd och anad salighet,
som man får skåda några korta gånger
då man är tjugoårig och poet.
Ty för att kunna se Levertins Stockholm räcker det bestämt inte med att
vara tjugo år och poet; man måste nog också vara kulturhistoriker. T. o. m.
när han — som i den nyss citerade, f. ö. mycket vackra dikten — skall skildra
en amourös visit hos en ung dam, väller det kulturhistoriska materialet fram så
ohejdat, att flickan alldeles tappas bort bland mariebergskrukor, brandstodsmärken,
rokokolusthus och andra antikviteter. Och denna bleka, nästan okroppsliga
unga borgardotter, som snarare tycks leva sitt skuggliv inom några gamla
memoarers pärmar än träda mot oss ur den blodfulla verkligheten, kunde gott vara
den musa, som inspirerat alla Levertins Stockholmsdikter. Men å andra sidan
ger hans rent historiska syn på Stockholm en egen stadsbild, och dessutom en
stadsbild, som aldrig förr speglats i litteraturen; här möta vi för första gången
ett klart medvetande om det levande förflutna, som i en stad, uppbyggd som den
är av oräknade generationers gemensamma arbete, starkare än någonstans
eljest gör sig påmint vid varje steg.
Tillhörde Levertin de diktare, som irrat kring i alla tider och i alla kartans
och fantasiens länder, är Hjalmar Söderberg dess mer bofast i verkligheten.
Ingen annan författare, inte ens Bellman, är lika inbiten stockholmare som han.
Ty Bellmans värld sträcker sig åtminstone ett stycke utom tullarna, till Essingen
och Fiskartorpet; men Hjalmar Söderbergs Stockholm begränsas av en cirkel
med en eller annan kilometers radie och mittpunkten någonstans vid Stureplan.
Man har en känsla av att han tycker sig vara ute på bondlandet, när han kommer
söder om Slussen och väster om Vasagatan. Och lika begränsad är han i tiden:
till åren kring sekelskiftet. Det var den tid, då man satt på Operabaren — vars
inredning betecknade höjdpunkten av raffinerat modern rumskonst — och med
trötta, lågmälta röster diskuterade Wilde, Weininger och Anatole France, då
det var obildat att inte ha en reproduktion av Stucks »Die Sünde» på sin vägg
och då en ung man, som f. ö. senare blev en framstående medborgare, på fullt
allvar kunde förklara, att Stockholm blev beboeligt först då det fått tre gånger
så många konsthandlare, nattkaféer och kokotter. Hjalmar Söderbergs
Stockholm är på ett ungefär årsbarn med whiskyn och cigarretterna i Sverige, och
det ger kanske bättre än något annat dess karaktär. Man kan inte tänka sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0270.html
