- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
313

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om handbokssamlingar och referensarbeten i folkbiblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

readers’ bureaus och fullt inseende att arbetet där, som jag nyss framhöll, icke
på något sätt principiellt skiljer sig från vad som på många håll uträttas under
enklare former kan man inte neka till att det hela visar på ett mycket utvecklat
stadium av referensarbete.

En sak, som bör bli föremål för särskild omsorg när det gäller att lägga
referensverksamheten på ett högt plan, är anskaffandet av sådant tryck, som
erfordras för att besvara aktuella spörsmål i fråga om vilka de vanliga
referensböckerna ej räcka till. Man lägger t. ex. med fördel upp en samling av mera
efemärt material, t. ex. broschyrer, föreningstryck, tidningsurklipp o. s. v.,
vartill kommer hänvisningar till uppsatser i nyutkomna tidskriftshäften (hur mycket
man i referensarbete känner saknaden av en svensk tidskriftsindex, vill jag inte
tala om). Mycket lyckligt är det naturligtvis om man redan på förhand kan
bereda sig för vissa frågor som man räknar ut måste komma. För ett stort
allmänt bibliotek blir ju emellertid detta materialsamlande en synnerligen
vidlyftig affär, och kanske bör det framhållas, att hela detta problem nog spelar en
ännu större roli i specialbiblioteken.

I samband härmed borde jag kanske ett ögonblick komma in på frågan
om förtecknande i en eller annan form — t. ex. någonting i stil med
ämneskatalogen är väl vad man närmast skulle tänka sig — av inlöpande frågor och
de svar, som lämnats, i syfte att undvika onödigt dubbelarbete. Även frågor,
som ej kunnat besvaras, vore fördelaktigt att uppteckna i och för ytterligare
efterforskningar. Vi som avlöste varandra i detta arbete i Stockholms stadsbibliotek
talade ibland om att vi borde försöka med någon sorts registrering men
det stötte på stora svårigheter. Det visade sig t. ex. ibland, att någon kunde
tala om att han med stor svårighet hittat en uppgift i ett arbete och därför kände
sig manad att göra någon anteckning därom, men fick till svar av någon annan,
att det väl var alldeles självklart, att man borde söka uppgiften just där eller
kanske att den angivna källan var en dålig sådan jämfört med den eller den.
Likaledes är det till ytterlighet svårt att bedöma vilka frågor, som äro sådana
att de överhuvud taget kunna tänkas dyka upp på nytt. Men allt vad man kan
göra för att undvika en massa dubbelarbete är naturligtvis tacknämligt, bära det
inte sker genom ett rent mekaniskt registrerande av alla de olikvärdiga frågor,
som strömma in, ty då förlorar man mångdubbelt den tid man avsett att vinna.
Det bästa garantien för att den erfarenhet som vinnes tillgodoföres referensarbetet
ligger givetvis däri, att det utföres av därför särskilt lämpad personal
som får ägna huvudparten av sin tid däråt, så att arbetet ej behöver splittras
på för många händer. Men i detta sammanhang måste man nog å andra sidan
som så ofta när det gäller biblioteksarbete varna mot för långt driven
specialisering. En referensbibliotekarie får aldrig helt släppa kontakten med
bibliotekets accessions- eller katalogiseringsavdelning, ej heller med det egentliga
utlåningsarbetet, om han verkligen skall kunna fylla sin uppgift.

Jag går nu över till min exempelsamling från Stockholms stadsbibliotek
av typiska referensfrågor och vill då bära nämna, att jag ej gjort något försök
att systematisera dem, utan meddelar dem i strödd ordning på samma sätt som
de löpa in till bibliotekets referensdisk eller »fröken i kassan», som publikens
mera populära beteckning lyder — vad motsvarande herre kallas har jag ej
lyckats få höra.

Bilder av skridskoåkning under olika tider. — Lämpliga villanamn. — En tydlig
bild av hästarna på Parthenon-frisen. — Avbildning av japanska vågor lämpliga att
brodera på en väggbonad avsedd för en lustyacht. — De tekniska termerna på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free