Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 H. SKÖNLITTERATUR.
Brück, Anita. Öden bakom skrivmaskinen. Övs. fr. ty. L. H. 1931.
274 s. Hcef. 4: 75.
Skrivmaskinsflickans upplevelser äro säkert i stort sett verkliga, därom skvallrar redan den
lidelsefulla tonen i boken. Skildringen är likväl icke konstlös, men blir en smula entonig genom
anhopningen av olyckor och motgångar. Bland alla slarviga och tjusiga chefer befinner sig också
en onormal tyrann, vars dårhusmässiga skräckregemente är väl skildrat men är av sådan art, att
boken ej lämpar sig för omogna läsare. H. K.
Bunin, Ivan. Arsenjevs ungdom. Övs. fr. ry. av Ruth Wedin Rothstein.
H. G. 1931. 288 s. Hcema. 5: 75.
En bok om en rysk adelsmans uppväxt i självbiografisk form och med en intimitet, som nästan
nödvändigt pekar på någonting självupplevat. Det är icke så mycket händelserna och
människorna som äro det väsentliga utan den lyriska atmosfären omkring dem med sitt själfulla vemod,
som särskilt i skildringen av barndomens ensamhet är fullkomligt betagande. Bunin ger en
melankolisk landskapskonst på höjd med Pierre Lotis eller Lafcadio Hearns och dessutom både ryskt
och individuellt betonad. Utan fråga en av höstens finast poetiska böcker. F. V.
–––. Mitjas kärlek och andra noveller. Övs. fr. ry. av Sigurd Agrell.
H. G. 1931. 206 s. Hcema. 4: 75, inb. 6:75.
Även som novellist är Bunin inriktad på smärtsamt stämningsmättad själs- och
landskapsmålning — i titelnovellen av en olycklig kärleks pina, som blir dubbelt odräglig just då all omgivningen
andas ljuvlighet och harmoni, i en annan novell av den plötsliga övergivenheten efter en lika
plötslig men oåterkalleligt förlorad lycka. En tredje berättelse, den eljest föga sammanhängande
Ceylonnovellen »Bröder», rör sig bl. a. om den skräck inför världsalltet, som vi förslöade européer förlorat
men kunna återfå i tropiknattens fasor. Förf. kan bli för mångordig och omständlig, men hans bästa
sidor äro förträffliga och levandegöra på ett högst genuint sätt ryskt liv och rysk natur. F. V.
Christiansen, Sigurd. Två levande och en död. [Övs.] fr. no. av Curt
Berg. A. B. 1931. 246 s. Hceda. 6:—.
1931 års skandinaviske mästare i romanskrivning, som dessförinnan korats till norsk
champion, är en spenslig figur i mell an viktsklassen. Han har alla skäl att vara tacksamt överraskad
av det långtifrån enhälliga domslutet — säkerligen voro Hoel och Hemmer mera berättigade till
titeln. Segerromanen är en vederhäftig produkt av den färglösa, psykologiserande skola, för vilken
miljön är intet, människostudiet allt. Men denna tillsynes konstlösa och vardagsgrå berättelse
om ett postkontorsrån i en landsortshåla och dess efterverkningar för offer och förövare är så
stramt komponerad, så övertygande genomtänkt, så skarpt etsad, att den även utanför
postmanna-kretsar bör förvärva många gripna och nyfikna läsare. E. M.
Frank, Josef M[aria]. Marie Szameitats levnad. Till sv. [fr. eng.] av
Harald Johnsson. L. H. 1931. 305 s. Hcef. 5: 75.
Den unga, sunda statardottern från Ostpreussen, som hamnar i Berlin och gifter sig med en
epileptisk och alkoholiserad kypare, får sannerligen tömma lidandets kalk i botten, innan hon
genom självmord sätter punkt för sin via dolorosa. Bokens naturalism ifråga om miljö- och
situationsskildring är ohöljd och blodfull, men det är aldrig fråga om sensationella detaljer för
sensationens egen skull. Förf. äger en betydande skildringskraft, som ger fylligt liv, färgrikedom, spänning
och stundom också patos åt hans i och för sig dystra berättelse. S. A.
Hoel, Sigurd. En dag i oktober. Övs. [fr. no.] av Louis Renner. A. B.
1931. 289 s. Hceda. 6: 50.
En roman av utpräglad egenart och ställvis gripande intensitet. Motivet (en kvinna, som
drives i döden genom tanklös grymhet och trångbröstat småsinne i förening) får sin betydelse
därigenom att det ger förf. tillfälle att visa, hur en rad olika individer reagera inför ett nytt och oväntat
inslag i deras stagnerade tillvaro. Kompositionen har ingenting av den vanliga romanens episka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
