Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32O BERT MÖLLER.
värva sina dyrgripar, och J. S. Fletcher, som med .sina tre nyutkomna romaner
Advokatens hemlighet (Ch. 1931: 3:—), Charing Cross mysteriet (Ch. 1931,
3:—) och Det gåtfulla mordet (Ch. 1931, 3:—) håller sig på den nya
medelnivån. John Rhodes Farorna på Cranbury Hall (W. & W. 1931, 4: 75)
innehåller bl. a. en väl genomförd chifferanalys. Väl bekant och populär är i ännu
högre grad E. Phillips Oppenheim, dock snarare i äventyrsgenren. Den stora
kuppen i konstsilke (H. G. 1932, 3: 75) handlar om svindlerier och djärva
finansoperationer i stor stil och har till medelpunkt en rik arvtagare, som
plötsligt kastar sig in i affären och sätter fart i handlingen, då han ser sin
förmögenhet lömskt hotad.
Bland de helt eller relativt nya namnen möta också åtskilliga, som väl
förtjäna beaktande i detta sammanhang. Om av dem främst nämnes Fred Andreas
och hans kriminalroman Mordprocessen (Ch. 1931, 3:—), så beror det varken
på att författaren skulle vara den avgjort bäste eller ens därpå att han inleder
alfabetet, utan därpå att han ensam representerar Tyskland i den för övrigt
exklusivt anglosaxiska samlingen. Han är stundom något filosofiskt
långdragen i sina deduktioner, vilket icke hindrar, att boken är klart upplagd och väl
utförd.
Till Tyskland har också handlingen förlagts i Spion mot sin vilja (H. G.
I931» 3: 75)> med vilken Valentine Williams först väckte uppmärksamhet. Det
är en skildring från världskrigets dagar, i vilken spänningen nog spelar större
roli än skarpsinnet och en del krigsstämningsfärgade föreställningar om
tyskarna numera verka något puerila. Författaren tycks vara en ganska mångsidig
talang, och med Vern släckte ljuset? (H. G. 1932, 3: 75) lyckas han trassla till
en ganska invecklad mordhärva. Hans popularitet lär vara i så starkt stigande,
att det redan ifrågasatts huruvida han skall bli Wallaces efterträdare. I sin
stil ha de båda dock intet gemensamt och skall hänsyn tas till den sorts
spänning som kanske mest lockat läsare till Wallace, torde fler konkurrenter med
utsikt till framgång kunna anmäla sig. N. A. Temple-Ellis, vars Skriet i
dimman (A. B. 1932, 3: 75) utpuffats som vinnare i en pristävling, verkar just
genom hopning av rafflande effekter, liksom R. T. M. Scott, vilken dessutom i
Mannen som aldrig dog (W. & W. 1931, 4: 75) visar en mindre
rekommendabel böjelse för det makabra. Även Isabel Briggs Myers har inblandat litet
för mycket magi, även om den inte är svart, i Dramat på Cairnstone house
(Tiden 1932, 3: 75).
Redan långt tidigare har det undantagsvis förekommit att kvinnor, såsom
t. ex. Änne K. Greene, gett goda bidrag till detektivlitteraturen. Mignon G.
Eberhart har fullföljt traditionen med sina Medan patienten sov (W. & W.
1931, 5: 25) och Vern sköt? (W. & W. 1932, 5: 75), i vilka hon presenterar en
polisman, Lance O’Leary, vars skarpsinne tycks räcka till för ytterligare några
problem. Å andra sidan har John Goodwin i Elaine Corbyns äktenskap (Schildt
I93X> 4:5°) bland de framstående kriminalistexperterna infört en kvinna, som
visar sig duktig på många sätt, och placerar henne i en miljö med
behaglig-doft av smått bohemaktig aristokrati.
Ett originellt uppslag bygger W. Stanley Sykes på i Det gåtfulla giftet
(Tiden 1932, 3: 75), ehuru det kanske förutsätter litet mer medicinsk
sakkunskap än genomsnittsläsaren är i besittning av för brottslingens avslöjande. Och
i likhet med grammofonskivan i Kanariemysteriet, hor det inte till dem som
man gärna ser gå igen i nya variationer. Då bygger Milton M. Propper i Rum
n:r 822 (Tiden 1932, 4: 25) mera på för genomsnittsläsaren kända förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
