Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR. 185
Faludi, Ivan. Officerare. En krigsfånges roman. Från förf:s tyska
manuskript. Federativ 1934. 119 s. 111. Hcema. 2:—.
En naken och ytlig skildring av en österrikisk fänriks upplevelser i rysk fångenskap. Finns
det något verklighetsunderlag, så har det helt lagts till rätta för en cynisk och ensidig
framställning. E. L—m.
Fangen, Ronald. Mannen som älskade rättfärdigheten. Roman. Övers,
[från norskan]. A. B. 1935. 366 s. (Bonniers gula serie.) Hceda. (35012)
6: 75-
Orig:s titel: Mannen som elsket rettferdigheten.
Handlingen i denna roman försiggår en hundra år tillbaka i tiden i en liten tysk hamnstad.
Huvudpersonen är den rättfärdighetsälskande skomakarmästaren Gottfried Stein — en med stor
psykologisk konst genomförd karaktärsstudie. Det etiskt-psykologiska problem, som här främst
sysselsätter förf., är frågan, i vilken grad en sådan fanatisk rättfärdighetssträvan som Steins
verkligen är vad den vill gälla för att vara och inte självförhävelse, oresonligt rättshaveri. Stein kommer
själv i konflikt med rättvisan, blir efterhand allt desperatare och skjuter slutligen med egen hand
ned sin domare. Under den långa fängelsevistelsen kommer han emellertid så småningom till rätta
med sig själv, och nu vaknar också hos honom kärleken till den kvinna, han tidigare äktat
huvudsakligen av samvetsskäl. —■ Fangen har med detta verk ytterligare befästat sin ställning som en
av samtidens främsta romanförfattare i Norden. Som berättare har han väl aldrig nått så högt
som i denna roman. T. S.
Frank, Josef Maria. Vi skall nog klara den. Övers, från tyska av Gerda
Marcus. B. W. 1934. 254 s. Hcef. (34429) 4: 75.
Orig:s titel: Keine Ångst vor Morgen.
Denna romans värde ligger icke i återgivandet av händelseförloppet utan i de goda natur- och
miljöskildringarna; av särskilt intresse är den inblick läsaren får i de arbetslösas liv i tältkolonien
vid Miiggelsee utanför Berlin under det svåra året 1932. Persongalleriet är på det hela taget ganska
trivsamt, även om man nu inte kan låta bli att tycka, att de båda präktiga ungdomarna, Jim och
Ellen, bokens hjälte och hjältinna, ligga rätt mycket över verkligheten. Förf:s optimistiska
uppfattning av ungdomsfrejdighetens och kamratskapets förmåga att klara upp alla svårigheter är ju
tilltalande men verkar nog på en svensk läsare en smula väl programmatisk. Den svenska
språkdräkten är hygglig; någon gång hajar man till för övers:s svenska jargong, men i stort sett träffar den
tonen rätt väl. G. Lei.
Golding, Louis, pöttrarna Silver. Övers, [från engelskan] av Louis
Renner. Tiden 1934. 568 s. Hcee. (34206) 10: —, inb. 12: 50.
Orig: s titel: Fi ve Silver daughters.
Döttrarna Silver äro fem systrar, som inte ha annat gemensamt än sina föräldrar, den hederlige
juden Sam Silver och hans hustru Hanna, som båda i ungdomen flytt undan pogromerna i Ryssland
och slagit sig ned i samma engelska stad, som förf. berättat om i »Magnoliagatan» (Bibl.-bl. 1933 s.
178). De fem systrarna få —• liksom Kivis »Sju bröder» — representera olika typer och placeras
så småningom ut på olika håll för att ge förf. tillfälle att med kraft och mod skildra de ekonomiska,
politiska och moraliska virvlarna i efterkrigstidens Europa. Romanen är nämligen icke förlagd
endast till England, utan också till Rivieran, till det nyskapade Sovjetryssland och till
inflationstidens dekadenta Berlin. Den är gjord med obestridlig rutin och intelligens, men den ter sig
oenhetlig och konstruerad. H. W—r.
Gudmundsson, Kristmann. Livets morgon. Övers, från norskan. Schildt
1934. 335S. Hceda. (34243) 5:50.
Orig: s titel: Livets mor gen.
Romanen om den kämpalike isländske fiskarbonden Haldor Bessason har i mycket stämts i de
gamla isländska sagornas ton. Deras uppfattning går igen i skildringen av en kvinnas kärlek, som
vändes i hat men innerst inne förblir kärlek. Om också karakteristiken av huvudpersonen inte
alltid är konsekvent, är dock skildringen av miljö och händelser så pass kraftfull och spännande,
att man följer hans öde med intresse. E. L—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
