Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN SKOLA OCH BIBLIOTEK I NORGE. 147
verkställas av biblioteket, vilket även låter binda och katalogisera böckerna, innan
de ställas upp i skolornas läsrum, för närvarande 15 st., och dessutom en gäng om
året verkställer inventeringen.
Läsrummet nyttjas på förmiddagarna av de båda högsta klasserna, som där i regel
ha 2 tim. modersmålsundervisning i veckan, men för övrigt är det under tiden
—^/s öppet vanligen 2 tim. två eftermiddagar i veckan. Läsesalsvakten, som betalas
med 540 kr. pr läsår, handhas av någon av skolans lärare eller lärarinnor, och dessa,
som alla genomgått en av biblioteket anordnad kurs, bli alltså förbindelselänken
mellan skolan och biblioteket, varifrån de beställa klassbibliotek och »iboksett» m. m. och
till vilket de insända årliga redogörelser över verksamheten. Det framgår av några
av dessa från läsåret 1936^37, att eleverna i läsrummet läsa sina läxor och skriva sina
uppsatser under flitigt utnyttjande av uppslagsböckerna eller de bildserier, kartor m. m.
Deichmanske’bibliotek för tillfället låtit ställa ut. På mänga håll ordnas besöken
planmässigt; eleverna få de första gångerna sålunda en kurs i bokkunskap, innan de
övergå till sina skiftande uppgifter.
Sin högsäsong ha läsrummen tydligen på hösten; dä besökas de av upp till 70 %
av skolans elever — flickorna i majoritet. Från den årstiden stammar också denna
lilla bild ur livet pä en »lesestue», skrivet av lärarinnan Brynhild Berger, som jag i
detta sammanhang ej kan underlåta återgiva: »Det har vsert trängt om plass på
lese-stuen i november. En svart klump står utenfor og venter. ’Der kommer’a.’ Vi har
normalt plass til 32. Det er ofte det dobbelte og mange må gå av mangel på plass.
’Kan ikke bara jeg får komme inn’a — jeg och kameraten min — vi kan sitte på en
stol.’ Under utstillingsbordet har noen store gutter funnit ut at de kan ha klubb og
studere Schieldrops bok ’Teknikkens vidundere’ i fred. På forhoiningen rundt
kate-teret sitter det tett, nede ved hyllen ligger tre så länge de er pä gulvet og tegne
nordiske flagg efter ’Nyco’. Luften blir for tett. Jeg må sette op til gängen. Der
står Karl, han sluttet skolen i sommer, men kommer hver gang for å se om det er
plass. Han sier ingenting, ser bara lengselsfullt inn og så på mig. ’Du ser der er
fullt.’ ’Jeg skal ta så liten plass, så.’ Og det er utrolig hvor de kan trykke sig
sammen. De som har nogen opgaver fra Isereren er litt viktigere, for de vet at de först
og fremst må få plass. ’Jeg har ikke noget sted å sitte og jeg skal tegne Akershus.’
’Vi skulde skrive nogen vers til skolefesten’ —■ det er to piker fra 7. klasse. ’Gjem
dette til jeg skal gå da, fröken, Jonny er så flink så.’ Med mange sving og
kruse-duller tegner Jonny navn til arbeidsbokene for småpikene. Han ser op med et halvt
stolt, halvt forlegent smil. Rolf borte fra Gråbeinsgården stikker et par r0de,
skrubbe-te never op i ansiktet mitt. ’Nå er jeg rein.’ Forige gang kom han likke for 7 og sä
svart at jeg måtte la ham gä. Nu ryker han like på ’Allers’. En napper mig i asrmet:
’Får jeg og Finn hjelpe dig å rydde? Se godt på vors da, så du husker at det er vors
som har fått lov först.’ Jeg har nok imellem tatt feil av mine hjelpere. Det stor nogen
i doren. En ung kone med et barn på armen. Storesoster skal hjem og barnet rekker
strålande armene mot henne. Seks måneder, den yngste som hart vasrt på min
lesestue.»
Läsrum finnas numera ej bara i folkskolorna; förra året beviljades 1,000 kr. till
inredning av ett sådant vid en av de högre läroanstalterna, och två andra liknande
skolor bekostade av egna medel var sitt, men biblioteket har ingen skyldighet att här
biträda med bihlioteksteknisk vägledning men är berett att göra det, om antalet
assistenter på barnavdelningen utökas. Frågan om läsrum i de högre skolorna behandlas för
övrigt av en i höstas tillsatt kommitté, där fru Deinboll representerar biblioteket.
Klassbibliotek med bilderböcker tillhandahållas redan de små nybörjarna i klass i,
då man gjort den erfarenheten, att det i hög grad hjälper upp läsfärdigheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
