Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 RAGNAR LJUNG.
skänker »intresse for lesning og alt det morsomme og vakre i bokene».
(Bilderbokens betydelse för småklasserna framhålles alltid även hos oss bl. a. i Harry
Johnsons intressanta uppsats »Skolbiblioteket i undervisningen» i Arbetsskola —
arbetsglädje. D. i. S. 67—87.) Biblioteken bestå i Oslo väsentligen av skönlitteratur och
sammansättas av bibliotekspersonalen dels efter en för ändamålet särskild
utarbetad katalog, dels efter önskelistor från lärare och elever. De sistnämndas förslag ge
några inblickar i den moderna Osloungdomens mentalitet. Medan sålunda de vanli’ga
äventyrsböckerna önskas av folkskolans högre klasser, finna vi frän första ringen i
läroverken bl. a. Braaten, »Oslofortellinger», Dostojevski, »Raskolnikov», Hitler,
»Mein Kampf», Trotskij, »Mitt liv», Marx, »Kapitalet», Haalke »Allis son», Darwin,
»Arternas uppkomst». En undersökning har som väntat visat, att flickorna i sina
önskemål äro kräsnare och mognare.
Även här för läraren statistik över utlåningen, och det framgår av siffrorna för
läsåret 1936/37, att dessa klassbibliotek äro högt uppskattade. Av samtliga 883
skolklasser i Oslo — fortsättningsskolor och läroverk inräknade — hade 50 eller 442
klasser sådana bibliotek. Av de 293 folkskoleklasser, som inga hade, ville 82 gärna
få var sitt, men Deichmanske hade inga böcker; budgeten, för närvarande på 11,000
kr., räcker ej till för ytterligare inköp. Och utlåningen? Inräknas »setten» var den
uppe i 232,266 vol., därav enbart till folkskolorna 194,941 vol. och detta av ett från
Deichmanske lånat bestånd av 17,760 vol. Som elevantalet där var 17,917 hade varje
lärjunge i medeltal läst 10.9 böcker, men högsta antalet lästa pr elev var vid en skola
25.7! »Boksetten», som ju gå direkt in i undervisningen, hade en utlåning av 71,485
vol. I dessa »sett» finnas då böcker ej bara för de högre klasserna utan även för
nybörjarna, som få fröjda sig åt att under lektionerna ta del av t. ex. »Pelles nya
kläder». Ju högre klass dess större plats för facklitteraturen, som till sist jämte den
klassiska skönlitteraturen dominerar. »Setten» utlånas på obestämd tid, och de däri
ingående böckerna kunna t. o. m. få lånas hem.
Bildsamlingen omfattar för närvarande c:a 30,000 katalogiserade bilder och den
har inrättats och ordnats just med tanke på skolornas behov. Utlåningen kan här
gå upp till ett par tusen i månaden; många åtgå naturligtvis till de utställningar,
biblioteket anordnar i skolornas läsrum. Biblioteket har för övrigt utgivit en
hektogra-ferad småskrift över sin bildsamling som över så mycket annat.
Som led i samarbetet förutom biblioteksundervisning i klasserna 6—8 förtjäna
även nämnas de över 100 årligen återkommande sagostunderna, föredragen,
teater-och klubbaftnarna, vilket allt bl. a. annonseras på läsrummens anslagstavlor.
Hur ställa sig lärarna till samarbetet? »Takk for villig, snar og elskverdig
hjelp, inspirerende veiledning og godt medarbeiderskajJ» heter det visserligen i en
lärares redogörelse, men är denne ensam om sin åsikt? Det kan då först konstateras,
att lärarna sätta lika stort värde pä »boksett» som pä klassbibliotek —■ de fylla olika
behov. Fru Deinboll har för säkerhets skull frågat några av de tjänstgörande på
läsrummen, om deras mening om samarbetet. Skulle det upphöra, svarade en av dem,
bleve det ett ramaskri i skolan. Vi kan ej tänka oss tillbaka till den gamla ordningen.
Det händer för övrigt att ehuru en lärare ej vill ha t. ex. ett klassbibliotek, komma
eleverna och fråga, om de inte i alla fall kunna’ få ett. Ha de ett år måst undvara
sitt bibliotek, vilja de ett annat år även ha de böcker de dä gått miste om.
Klassbiblioteken nå de barn, som annars icke skulle finna vägen till biblioteket, samtidigt som
elever med än större läslust hänvisas från dem till bibliotekets barnavdelningar.
Det står en lärare fritt att begagna de möjligheter, bibliotek och läsrum
erbjuda, och brister det i intresse pä något håll, har det ej med åldern att göra.
Genomsnittsåldern för lärarna i Oslo är 51 år (lärare pensioneras vid 70 och lärarinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
