Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN SKOLA OCH BIBLIOTEK I NORGE. 161
vid 65 är!) Man behöver bara bläddra i »Individuell undervisning», vars norska del
redigerats av fru Sethne. Uppsatsförfattarna försäkra, att när det gäller att finna
stoff till olika uppgifter, man ej ens behöver påpeka för barnen att de skola söka sitt
material i »lesestuen vår» eller hänvända sig direkt till biblioteket. Det finns även
lärare, som i vissa fall förlagt en del av undervisningen till Deichmanske bibliotek.
Sä fick t. ex. i lärarens närvaro en sjunde klass 38 lektioner av en assistent, som
senare avgivit en utförlig rapport. Slutresultatet stod ej i rimligt förhållande till
pojkarnas iver, men klassen lärde sig i varje fall att arbeta och att oförskräckt ge sig i
kast med en uppgift.
Om samarbetet alltså mötts med förståelse, ja entusiasm från lärarkårens sida, ha
invändningar så egendomligt det än kan låta försports från det Deichmanske
bibliotek. Den linje, som nu följes i samarbetet, har sitt upphov hos chefbibliotekar
Arne-sen och fru Deinboll, men mot den ha filialerna trätt i opposition under påståendet,
att t. ex. klassbiblioteken ta arbetsuppgifter från deras barnavdelningar. Mot denna
uppfattning invändes, att skolor, som ligga i närheten av huvudbiblioteket eller dess
filialer, låna färre klassbibliotek än de mer avlägset belägna och vidare att medan
hemlån ej förekommer från »lesestuen», var detta fallet vid de före centralisationen
verkande skolbiblioteken, men då hade filialerna intet att invända.
Oslo-systemet, som av ekonomiska skäl ännu ej fått slutgiltig prägel, måste såvitt
jag kan se redan nu betecknas som en mycket god lösning av samarbetsproblemet.
(Enligt fröken Bianchinis ovannämnda uppsats tillämpas det delvis i Lund!)
I Bergen (100,000 invånare) finnes sedan den i april 1937 Norges första
centralbibliotek, nämligen Bergens offentlige bibliotek. Det började redan år 1909 sitt
första samarbete med skolorna genom att utsända klassbibliotek på c:a 70 böcker, vilket
nyttjades i skolan 2 tim. var söndag. 1914 uppdelades denna växande boksamling i
fasta bibliotek på c:a 30 böcker och lånades då ut till olika klasser. För närvarande
har biblioteket till skolornas disposition 42 klassbibliotek, ordnade för elever i
folkskolans 4—7 klass. Länetiden fixeras efter lärarens önskan.
För 25 år sedan fingo två av Bergens folkskolor läsesalar för eleverna, och en
skola fick 1915 även en utläningsavdelning. Två år senare öppnades huvudbibliotekets
barnavdelning och för nu 10 år sedan skaffades »sett» i 30 ex.; för närvarande har
biblioteket 32 sådana »sett». Dä ungdomsavdelningens budget endast uppgår till
8,500 kr., och dessa pengar även skola räcka till inköp samt in- och ombindning av
böcker för såväl huvudbiblioteket som dess 2 filialer, kan det ej bli mycket över vare
sig för klassbibliotek eller boksett.
Bibliotekarien fröken Hanna Wiig har påpekat, att lärarna mest uppskatta
»setten», och att allt som finnes i den vägen ständigt är utlånat. Utlåningen 1936/37
uppgick för klassbiblioteken till 14,458 vol. och för »setten» till 1,972.
Ungdomsavdelningens specialitet är bildsamlingen, i denna inbegripes då den av c:a 140 serier
plus 82 sagoserier bestående ljusbildsamlingen, som ordnats systematiskt i serier pä
10—14 bilder, över denna samling finnes en liten katalog, som visar, att ljusbilder
främst finnas till sädana ämnen som geografi, biografi (29 om Nansen, 34 om Goethe,
24 om Napoleon, 21 om Bjornson!) men även till historia (38 om korstågen, 21 om
Bergen och 32 om Förenta staterna) samt till naturvetenskap. I övrigt märkas
spridda serier t. ex. 41 om papperstillverkning, 14 om skidsport, lika många om
automo-biler, 29 om målarkonst. Sagoserierna bestå av färglagda och med texthäften
försedda bilder till sagor av Asbjornsen, bröderna Grimm, Elsa Beskow m. fl. Av
katalogen framgår även, att biblioteket har åtskilliga filmer på c:a 100 m. .—• en
motsvarighet alltså till våra skolfilmer — som antingen lånas ut till skolorna eller enligt
överenskommelse visas på biblioteket. Katalogen sändes var höst till alla skolor, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
