Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 RAGNAR LJUNG.
den upphängas i kollegierummen. Arbetet med ljusbildsamlingen har mer än något
annat fört bibliotekspersonalen samman med lärarna.
Bildsamlingen, om vilken fröken Wiig bl. a. talade på det nordiska
biblioteksmötet i Oslo 1933, består av 30,000 systematiskt och alfabetiskt ordnade bilder. För
skolbruk nyttjas de emellertid föga; lärarna föredra ljusbilderna. Utlåningen förra
året uppgick till endast 1,177 st. Bilderna finnas i 2 storlekar: 13 X 17 och 25 X 35
cm. De klistras gärna på båda sidor av kartongen. Mest efterfrågade äro de
mindre, som kunna användas också till baloptikon. Vid katalogiseringen iakttages stor
enkelhet. För att utöka illustrationsmaterialet hänvisas i katalogen även till goda
bilder i på biblioteket befintliga böcker.
Som nämnts finnas klassbibliotek endast för 4—7 klass, men för de minsta låna
lärarinnorna ofta barnböcker från ungdomsavdelningen och begagna dem under
lektionerna — dock få de ej hemlånas.
Biblioteksundervisning har i Bergen bedrivits sedan 1921 i de högsta klasserna
i folk- och mellanskolan. Men här har samarbetet ej gått så lätt, som önskligt vore,
enär lärarna ofta menat, att kurserna varit så stora och tiden så knapp, att de ej
haft råd avstå den enda timme, undervisningen omfattar. Det är givet, att biblioteket
på så kort tid endast kan ge en orientering.
Under de första åren skolan och Bergens off. bibliotek samarbetade, betraktades
biblioteket mer som en konkurrent än som den medarbetare, det är och bör vara, men
numera veta alla lärare och lärarinnor, att det är deras bästa vän.
Till samarbetet kan slutligen räknas de biografföreställningar, föredrag,
sagoaftnar m. m., biblioteket anordnar för Bergens barn, ty ofta medverka dä olika
lärar-krafter, vilka också knytas till biblioteket genom utställningar, boklistor o. d., för
vilket allt göres reklam i skolorna.
Av utrymmesskäl kan här endast i korthet omnämnas, att samarbete mellan skola
och bibliotek efter i stort sett samma linjer som i Drammen, Oslo och Bergen även
äger rum i ett flertal andra av Norges städer. Biblioteket organiserar och
tillhandahåller klassbibliotek och »sett» åt skolan, lånar ut bilder och meddelar
biblioteksundervisning åt eleverna i folkskolans och läroverkens högre klasser. Så är t. ex. fallet i
större eller mindre omfattning i Fredrikstad, T0nsberg, Notodden, Hamar och
Rju-kan. överallt sker detta under uppskattning från lärarnas sida.
Det föregående torde ha visat, att man i vårt västra grannland mångenstädes
kan tala om ett målmedvetet och till ömsesidigt gagn bedrivet samarbete mellan skola
och bibliotek — från början framtvingat av ekonomiska skäl. Nöden har alltså varit
uppfinningarnas moder, men det förtjänar dock understrykas, att samarbetsidén ej är
norsk; den stammar frän Förenta staterna. I motsats från många av de intryck,
norskt biblioteksfolk fått »där ute» har den anpassats efter hemlandets förhållanden.
Detta förklarar mer än väl den sympati, Erwin Ackerknecht i »Skandinavisches
Biichereiwesen» känner för just denna gren av norskt biblioteksarbete.
Bristen på medel har ä andra sidan omintetgjort den intensifiering och utvidgning
av samarbetet, som på många håll ansetts önskvärd och som blir allt nödvändigare,
ju mer den moderna arbetsskoletanken tränger igenom. Arbetet försväras dessutom
av det sannskyldiga rättskrivningsförändringsraseri, som under de sista årtiondena
följt målstriden i spåren. Må det dock lyckas för alla intresserade parter att inom
en snar framtid bygga vidare på den goda grund, som lagts!
Med glädje konstateras vidare, att samarbetet förlöper tämligen friktionsfritt, ja,
att lärarna på sina håll omfatta det med entusiasm. Så har naturligtvis ej alltid
varit fallet under de 20 är, det i genomsnitt pågått. Men parterna ha nu lärt känna
varandra, insett att de behöva varandra — på få undantag när.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
