Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Berggren, Elisabeth. Skolan och folkbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN OCH FOLKBIBLIOTEKET.
Av fil. mag. Elisabeth Berggren.
Änyo har ungdomens fria läsning diskuterats, och även om det endast
undantagsvis skulle vara sä illa ställt, som pä sina häll framkastats, måste likväl alla
intresserade åter besinna, vad som ytterligare är att göra. Det är kanske emellertid helt
naturligt, att biblioteken ha en ljusare syn pä ungdomen. Dit kommer ju inte i
första hand de, som vilja ha den mest rafflande lektyren. Och knappast medtas väl
dit de just inköpta skumma häftena och diskuteras däruppe. Men det kommer så
många andra — och det är det som gör, att det näppeligen finns någon anledning att
förlora tilltron till ungdomen i gemen och till dess sunda instinkt också ifråga om
lektyr. Kvar står dock, att något måste göras för att i tid få ett grepp om de övriga,
innan de fått sin smak helt fördärvad. Men vilka vägar ha väl då folkbiblioteken
för att nå dessa? Göra de tillräckligt reklam för sig? Också de ungdomsavdelningar,
som genom sagor, föredrag, balloptikonföreställningar och pristävlingar söka dra
ungdomen till sig, finna likväl, att de icke nå alla, som de skulle önska. Det är här
biblioteket måste ha skolan till hjälp. Kommer en skolklass i samlad trupp, finner
man kanske att hälften, ibland mer, ibland mindre, beroende på avståndet mellan
skola och bibliotek, redan äro inskrivna som låntagare. Men den andra hälften har
aldrig kommit sig för tidigare och den kan biblioteket icke nå utan skolans hjälp.
Nu är det ju på många håll inlett ett samarbete med skolorna. Men ofta beror det
på den enskilda lärarens intresse i första hand. Och sedan icke bara på hans
intresse, utan också på hans möjlighet att av sitt eget pressade schema kunna avstå en
eller ett par dubbeltimmar för biblioteksbesök. Och det är här kärnpunkten ligger.
Det borde finnas tid inräknad i schemat för besök pä folkbiblioteket redan i de lägre
klasserna. Några dubbeltimmar fä väl anses som ett minimum för denna första
undervisning. Och sedan borde med mellanrum under årens lopp tid och anledning
finnas för biblioteksbesök i samlad trupp. Vdd de första besöken skulle barnen
såväl fä en »inblick i biblioteksväsendet» som praktisk undervisning rörande kataloger
och böckernas uppställning pä hyllorna. Denna fria form av undervisning äro alla
barn oerhört roade av. Här når man också alla barn, och det är viktigt att här
beräkna tid till att låta dem skriva in sig som låntagare.
Pä ett litet högre stadium kunna barnen klassvis fä komma till bibliotekets
läsrum och där skriva uppsatser med användning av bibliotekets referensböcker. Detta
system har med framgång praktiserats. Arbetet får väl i regel planläggas så, att
barnen få skilda uppgifter i anslutning till kurserna i historia, litteraturhistoria eller
hembygdsundervisning. Men man kan också koncentrera sig pä ett ämne. Så t. ex.
fick biblioteket vid ett tillfälle i förväg samla ihop vad det kunde av böcker med
isländska sagor. Därefter tog en intresserad lärare klassen med sig till lektion på
biblioteket, varvid varje elev fick i uppdrag att läsa och skriftligen återge en saga
eller någon viss del av en saga. Detta uppslag utnyttjades sedan ytterligare för en
isländsk afton i skolan med tablåer och deklamation, där såväl Odin som utvalda
isländska sagogestalter, Geijers Vikingen och Fritiofs Ingeborg fingo tillfälle att
framträda.
För de högsta klasserna ordnar biblioteket gärna bokdemonstrationer i anslutning
till kursen i litteraturhistoria. Det spelar en stor roll för elevernas boksynthet,
att de själva få se och handha våra klassiker i originalupplagor. Hur intressant är
det icke med Dalins, Svenska friheten, eller med Creutz’ och Gyllenborgs, Hedvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
