Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ahlén, E. Folkskolebibliotek och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLEBIBLIOTEK OCH FOLKBIBLIOTEK. 185
ten är kännetecknande för vära dagars biblioteksväsen, och helt naturligt kan inte
skolbiblioteken få stå främmande för och utanför dessa strävanden.
Målet bör väl dä främst vara att skapa en fullt arbetsduglig
biblioteksorgani-sation inom kommunen för minsta möjliga kostnad. Biblioteksväsendet förfogar
icke över sä flödande penningtillgångar och kommer säkert aldrig att göra det, att
det kan vara motiverat att i ett tämligen litet bebyggelsecentra skapa tvä
bibliotekstyper med i stort sett samma bokbestånd och som vänder sig till samma
låneklientel. Så mycket mera framträder det oförsvarliga i ett sådant förfaringssätt
när man betänker, hur många platser i landet som sakna såväl skol- som allmänt
bibliotek, och hur mänga bibliotek det är som lever under existensminimum —• om
ett sådant uttryck är tillåtet. Jag har den känslan, att reglerande åtgärder inom en
snar framtid bli ofrånkomliga, om man vill undvika det slöseri med allmänna
medel, som biblioteksverksamhetens alltför fria växt kan komma att medföra. Man
kan härigenom kanske förhindra ett bakslag, som annars säkert kommer. Då är det
bara bra, om man så tidigt som möjligt kan diskutera fram och enas om vissa
riktlinjer efter vilka sådana regleringar bör ske.
Att en så enkel lösning av rationaliseringsproblemet som att skolbiblioteken
sörjer för de yngre och folkbiblioteken för vuxna med fixerade åldergränser som
skiljer de båda bibliotekstyperna frän varandra inte kan bli en slutgiltig lösning,
bör utan vidare vara klart. Med en sådan organisation kommer med nödvändighet
folkskole- och folkbiblioteken att arbeta isolerade från varandra, och små
möjligheter torde yppa sig för folkskolan att leda de unga fram till folkbiblioteket. En
ofrånkomlig förutsättning därför är väl ändå, att folkbiblioteket har en barn- och
ungdomsavdelning, sä att det redan på ett tidigt stadium kan fånga de ungas intresse.
Och då inställer sig genast frågan, om det är önskvärt eller lämpligt, att
folkskolebiblioteket och folkbiblioteket parallellt bygger upp bokbestånd med i stort sett
samma innehåll och sedan konkurrera med varandra om barnens bevågenhet. På den
frågan måste man svara ett obetingat nej. Det är väl fortfarande så på de flesta
håll, att skolorna utom sina klassbibliotek även ha en central boksamling tillgänglig
för eleverna endast under pågående termin, samtidigt som de andra biblioteken är
tillgängliga endast för vuxna. Bristen i en sådan organisation är påtaglig, och det
bästa sättet att avhjälpa denna brist är inte att i folkbiblioteket bygga upp en
ungdomsavdelning, som sedan kanske kommer att arbeta isolerad från skolan och dess
arbete och bibliotek, åtminstone inte på platser där ett barn- och ungdomsbibliotek
är tillräckligt för att tillgodose behovet. På de avgjort flesta platser i landet är
folkbiblioteken förlagda till skolor och skötas av lärare som samtidigt oftast är
folkskolebibliotekarier. Där finns alla förutsättningar för ett fruktbringande
samarbete. Ett första villkor är att lokalfrågan kan lösas nöjaktigt. Med tanke på den
livliga byggnadsverksamhet som blivit följden av de nya
författningsbestämmelserna ang. statsbidrag till skolbyggnader bör mycket kunna göras härutinnan. Det är
ingen dyrbar lyxutrustning biblioteken kräver. För mindre förhållanden är ett rum
av en folkskolesals storlek fullt tillräckligt. Tråkigt nog kan man inte få
statsbidrag till en sådan sal efter samma grunder som utgår för byggnaden i övrigt.
Men man får inte som ofta sker glömma, att biblioteket får tillgodogöra sig
hyresvärdet för en sådan sal som kontant anslag och minst hälften av hyresbeloppet
kommer sedan årligen tillbaka i form av statsbidrag. Det skall säkert visa sig i
längden, att biblioteket är den lokal kommunen haft minsta utgift för av alla i hela
skolbyggnaden, trots att statsbidrag till byggnadskostnaderna inte utgått. Helst bör
salen ha en bordsinredning, som gör det möjligt att använda den vid
klassundervisning. Av skolans centrala boksamling och av folkbibliotekets tillskott kan ett
13—2^0070. Biblioteksblodet 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
