Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ahlén, E. Folkskolebibliotek och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I §4 EINAR ÅHLÉN.
gott barn- och ungdomsbibliotek byggas upp, och dä kan anslagen frän de båda
biblioteken effektivt utnyttjas. En allsidig handbokssamling anpassad efter såväl
skolans som de vuxnas behov kan också anskaffas genom tillskott ifrån de båda
kassorna. Kompletterad med de förträffliga klassbiblioteken måste en sådan
biblioteksorganisation bli mycket effektiv och på samma gång ekonomisk, i all
synnerhet om bibliotekslokalen också kan användas av de högre klasserna för
undervisning i bokkunskap och vid all undervisning, där handbokssamlingen är ett
nödvändigt komplement. Är bibliotekarien för det allmänna biblioteket icke lärare,
tycker jag att det är helt naturligt att skolbibliotekarien även handhar det allmänna
bibliotekets barn- och ungdomsavdelning.
Betydligt svårare blir det att etablera samarbete pä platser, där folkbiblioteket
icke har sina lokaler i skolan. Och hopplöst är det säkert att söka skissera en
organisation som kan tillämpas mera allmänt, så skiftande som förutsättningarna är
i olika kommuner. Med en positiv inställning hos såväl skolans som det allmänna
bibliotekets målsmän bör problemet emellertid icke vara olösligt någonstans. Här
kan endast anföras några synpunkter på frågan. Det gäller också i detta fall att
söka komma ifrån de oekonomiska dubbleringarna av bokbestånden och samtidigt
se till, att folkbiblioteket har något att bjuda även de unga. Skolan behöver
fortfarande sin bibliotekslokal. Med tanke på att den också skall kunna utnyttjas
vid undervisningen bör den inte vara mindre än en folkskolesal. Därför bör den
också ha sin handbokssamling helt avpassad för skolans behov och avvägd med
tanke pä klassbibliotekens sammansättning. Svårigheterna kommer först när det
gäller det samlade, centrala bokbeståndet avsett för hemlån. På en del häll kan
detta säkert utan svårighet placeras i folkbibliotekets lokal och utlåningen ske
därifrån. Även nu är det oftast lämpligast att barn- och ungdomsavdelningen
hand-haves av lärare, inte minst med tanke på den kontroll över barnens fria läsning
skolan alltid bör ha. På andra håll är det säkert lämpligare att de lägre klasserna få
låna i skolans bibliotek men att de högsta klasserna hänvisas till folkbiblioteket.
Även så blir ju möjligt att i stort komma ifrån onödiga dubblettköp. Viktigast är
det att också nu en del av undervisningen i bokkunskap förlägges till folkbiblioteket,
för att bainen skall bli orienterade i ett större, systematiskt ordnat bokbestånd och
bli på det klara med katalogernas användbarhet. I Sollentuna folkbibliotek få 7:e
klassens elever läna. De rusar mangrant dit vid höstterminens början. Och det är
med en viss stolthet de undertecknar förbindelsekortet fullt medvetna om att de nu
är på god väg att bli vuxna människor. När nyhetens behag är över försvinner
naturligtvis många, en del för att återkomma efter längre eller kortare tid, en del för
att aldrig visa sig mera. Det är ändå hugnesamt att veta, att biblioteket på detta
sätt tillförts många trogna låntagare, och att något effektivare sätt att göra
folkbiblioteket känt knappas t står till buds. Ofta har jag också som lärare förelagt de
äldre eleverna arbetsuppgifter som inte kunnat lösas utan ett biblioteksbesök, och
erfarenheten visar oftast ett gynnsamt resultat av dessa studiebesök.
Samarbetsproblemet har länge haft aktualitet i länder, som i
bibliotekshänseende hunnit längre än vad vi hittills hunnit i vårt land, t. ex. Amerika, England och
Danmark. Även hos oss har saken flerfaldiga gånger diskuterats i fackkretsar och
i Biblioteksbladet, och det är säkert på tiden att man ute i bygderna sätter in med
ökad kraft för att så rationellt som möjligt lösa problemet. Jag vill till slut fästa
uppmärksamheten på några artiklar i Biblioteksbladet, som redogör för olika
förslag och försök.
Frågan om förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna
bibliotekens ungdomsavdelningar diskuterades första gängen sä tidigt som är 1916 vid
Sveriges allmänna bibiioteksförenings årsmöte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
