Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ahlén, E. Folkskolebibliotek och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLEBIBLIOTEK OCH FOLKBIBLIOTEK. 187
De båda inledningsanförandena (Bibl.-bl. 1917 s. 162), ett från skolhåll och.ett
från bibliotekshåll, har många värdefulla synpunkter att ge den som närmare vill
tränga in i problemet. Fröken Helja Jacobson var den ena av inledarna. På
grundval av egna erfarenheter och studier vid utländska bibliotek skisserade hon
då följande plan, lämplig för våra förhållanden och framför allt syftande till att
befria skolan från det betungande bibliotekstekniska arbetet och samtidigt ge
lärarna medinflytande vid bokurvalet och vid arbetets planläggning över huvud:
Skolbiblioteket skall ha egen lokal med referensavdelning.
Det skall ha egen bibliotekarie.
Bokinköpen skall ske i samband med barnbibliotekets (ungdomsavd. vid det
allmänna biblioteket) och katalogiseras i barnbiblioteket, men böckerna
väljas av en inköpsnämnd, vald inom lärarkåren.
Lärarna skall utöva en viss kontroll över barnens fria läsning.
skolbiblioteket skall om möjligt ta hela ansvaret för skolbarnens boklån, och
barnbiblioteket skall sörja för utlåning till dem som slutat skolan eller
vilkas skolor ej äger bibliotek.
Särskilt begåvade barn skall redan under skoltiden kunna hänvisas till
barnbiblioteket.
Barnbiblioteket skall ingå som led i folkuppfostran över huvud och därför stå i
nära samband med skolan.
Såväl skolans som barnbibliotekens yttersta mål skall vara »att av barnen skapa
en intelligent, boksynt och självständigt läsande allmänhet».
Att förverkliga denna plan blir möjligt i samma mån, som erforderliga anslag
ställs till förfogande, så att folkbiblioteken mera allmänt blir i stånd att inrätta
tidsenliga barn- och ungdomsavdelningar. Så har också skett på flerfaldiga platser i
landet och det är att hoppas att utvecklingen skall fortsätta, men med ökad
intensitet. Säkert är emellertid att barnen på ett tidigare stadium än vid skoltidens
slut skall överföras till barnbiblioteken.
En långt gående centralisering tillämpas sedan år 1930 i Lund (Bibl.-bl. 1934,
sid. 279). Där har folkskolorna med vissa modifikationer helt överlåtit sin
verksamhet på stadsbiblioteket. Stadsbibliotekarien är också bibliotekarie för
folkskolornas bibliotek. Skolornas bokbestånd utom klassbiblioteken deponerades i
stadsbiblioteket, där det uppställts tillsammans med barnbiblioteket. Bokinköpen göres
av lärarna och stadsbibliotekarien i samråd. Klassbibliotek på’40 band vardera
uteslutande facklitteratur har iordningställts i stadsbiblioteket och levererats till
skolorna. Biblioteken är organisatoriskt skilda från varandra och även nyinköp
uppställes endast som deposition. Skilda journaler över utlåningen av de båda
bibliotekens bokbestånd har förts från början. Även låntagarna är uppdelade. Om
erfarenheterna av delta system säges 1934: »Arrangemanget har under de år det
haft bestånd varit till allmän belåtenhet. Folkskolorna ha haft omedelbar tillgäng
till den litteratur, som varit av betydelse för undervisningen, men ha sluppit allt
besvär med nyanskaffning, inbindning, accessionering o. dyl. och det har visat sig
fördelaktigt att som skett koncentrera utlåningen av annan barn- och
ungdomslitteratur till stadsbibliotekets ungdomsavdelning, vars möjlighet att komma i kontakt
med barnen betydligt ökats.» (Elsa Ulfsparre i Bibl.-bl.)
Även i Stockholm har ett samarbete mellan stadsbiblioteket och vissa skolor
etablerats men delvis efter andra linjer. (Bibl.-bl. 1935, sid. 23.)
Lärarebiblioteken och klassbiblioteken sköts fortfarande av skolorna, men
stadsbiblioteket har övertagit skötseln av det gemensamma elevbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
