Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ahlén, E. Folkskolebibliotek och folkbibliotek - Linder, G. Korrespondensundervisning i biblioteksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 KORRESPONDENSUNDERVISNING I BIBLIOTEKSSKÖTSEL.
Samarbetet har hittills endast prövats vid folkskolor i ytterförsamlingar, där
stadsbiblioteket har filialer.
»De ungdomsavdelningar, som finnas vid filialerna i dessa skolor, äro alltså dels
elevbibliotek, dels stå de öppna för läroverks- och annan ungdom. De skötas helt
och hållet av stadsbiblioteket, som inköper och accesserar böckerna, ombesörjer
in-och ombindning o. s. v. De förestås av utbildade biblioteksassistenter, som dock
stå i nära kontakt med skolornas lärare och lärarinnor. Ofta tjänstgör någon av
lärarpersonalen i bibliotekets utlåning. Till underhållet av dessa bibliotek bidrager
folkskoledirektionen med de medel som för året anslagits till elevbiblioteken.
Även i Stockholm ha fördelarna av den rationalisering av
ungdomsbiblioteksverksamheten det här är fråga om tydligt visat sig. Anslagen bli på detta sätt
väl utnyttjade, och den konkurrens om barnen, som gärna uppstår mellan
skolbibliotek och stadsbibliotek elimineras. För skolorna äro fördelarna uppenbara.
Man slipper allt besvär med bokinköp och katalogisering, in- och ombindning
o. s. v. och får sitt bibliotek fackmässigt skött efter moderna biblioteksprinciper.
Då filialerna stå i ständig kontakt med huvudbiblioteket blir på detta sätt praktiskt
taget hela stadsbibliotekets barnboksamling tillgänglig för skolornas elever.» (Bianca
Bianchini i Bibl.-bl.)
Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten pä en synnerligen givande artikel i
ämnet i Bibl.-bl. 1938, sid. 141: »Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge»
av stadsbibliotekarien i Skövde, Ragnar Ljung.
De exempel på olika arbetsformer, som här givits, har hoppas jag bestyrkt, att
många vägar öppnar sig för den som vill ett effektivt samarbete mellan skol- och
folkbiblioteken. De har också åskådliggjort de skiftande förutsättningar, som
förefinnas på olika platser och som utesluter varje slags schablon ägnad att
genomgående användas i organisationsarbetet. De har sist men icke minst framhävt den
allt större betydelse som numera tillmätes biblioteksarbetet bland barn och ungdom,
och att man mer och mer inser, »att barnbiblioteken är den verkliga grunden för ett
effektivt framtida biblioteksväsen och som sådan bör vara föremål för den allra
bästa omvårdnad».
KORRESPONDENSUNDERVISNING
I BIBLIOTEKSSKÖTSEL.
Den korrespondensundervisning i biblioteksskötsel, avsedd för de små
biblioteken, med vilken ett första försök gjordes under arbetsåret 1938/39 (se Bibl.-bl.
1938 s. 213), har givit ett sådant resultat, att det uppmuntrat till fortsättning.
Trots att man — innan ytterligare erfarenhet vunnits — endast ansåg sig böra
utfärda en begränsad inbjudan, uppgick deltagarantalet till inemot 200, om man
inräknar medlemmarna i de studiecirklar, som arbetade gemensamt med
avfattandet av svarsbreven. Den högsta siffran var från Kopparbergs län.
Enligt planen begränsades kursen till den mera tekniska sidan av
biblioteksskötseln, detta självfallet icke beroende på någon övervärdering av detta arbete på
bekostnad av det centralt bokliga, utan endast på den övertygelsen, att de mera
tekniska färdigheterna bättre lämpa sig att läras ut i denna form. Emellertid var man
angelägen att inte dra gränsen för snävt. Sålunda medtogs inte bara klassifikation
och katalogisering — jämte hela den procedur en bok genomgår från det den
inköps till dess den står färdig pä hyllan — samt utlåningsteknik etc., utan även mera
allmänna frågor om bibliotekens organisation, villkoren för statsunderstöd, central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
