Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åhlin, H. Några ord om förhållandet mellan läroverks- och stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 några ord om läroverks- och stadsbibliotek.
B. säger (sid. 297): »Kan det nu vidare anses riktigt, att stadsbiblioteken skola
tillhandahålla bredvidläsningslitteratur åt läroverksungdom? Om denna verkligen för
sina studier behöver anlita stadsbiblioteken, då blir man ju tvungen draga den
slutsatsen, att läroverksbiblioteken ej äro i stånd att ensamma fylla sin uppgift.» Det
förefaller, som Hr B. vore mycket kvick med att draga slutsatser. För min del anser
jag det icke alls uteslutet, att en hel del läroverkselever, trots att skolans bibliotek
är ofta tillgängligt och har just de böcker, som de skulle behöva, i alla fall anlita
stadsbiblioteken, ibland av högst irrationella skäl. Stundom gå lärjungarna till
stadsbiblioteket för att få låna en bok, som varit utlånad pä läroverksbiblioteket, men
ungefär lika ofta är förhållandet det motsatta, utan att det skulle falla någon in, att
detta skulle visa, att stadsbiblioteken icke äro i stånd att fylla sin uppgift. Vidare
glömmer hr B. eller vet icke, att lärjungebiblioteken nu vei-kligen börja fä litet
pengar att köpa böcker för, så att om de på en del håll icke nu äro i stånd att fylla
sin uppgift, de kanske om några år kunna det. Om riktigheten av hr B:s
kategoriska uttalande alltså kan dragas i tvivelsmäl, visar detta dock säkert, att en bättre,
kontakt mellan stadsbiblioteken och läroverken behöves. En hel del missförstånd skulle
kunna klaras upp. Man kan inte alldeles blunda för att en del pojkar och flickor
rata lärjungebiblioteken, emedan deras val av läsning bestämmes icke av något
konstnärligt eller teoretiskt intresse utan helt enkelt av ett skäligen osunt sådant för
erotik och ruskigheter. Det är nog skäl i att skolan och stadsbiblioteken toge upp
detta förhållande till diskussion. Detsamma gäller åtskilliga andra pedagogiska
problem. I det följande skall ett sådant beröras, nämligen frågan om den hjälp, som
ett stadsbibliotek icke bör lämna skolungdom på sådana ställen, där skolan är fullt
rustad att tillfredsställa deras behov av litteratur för studieändamål. En bättre
samverkan mellan de båda slagen av bibliotek skulle hava även andra fördelar. Många
läroverksbibliotekarier skulle hava n3’tta av att fä del av stadsbibliotekariernas
biblioteks-tekniska sakkunskap, medan å andra sidan läroverkens lärare kunna av
stadsbiblioteken utnyttjas, t. ex. då det gäller att få sakkunniga omdömen om böcker på
ämnesområden, som ligger stadsbibliotekarien mera fjärran. Ett sådant behov
föreligger väl ofta beträffande naturvetenskaplig litteratur. Läroverken skulle i många
fall hava nytta av en närmare anknytning till folkbildningsarbetet i allmänhet och
biblioteksverksamheten i synnerhet.
Statsutskottet sjmes, som ovan framhållits, hava tänkt endast på
lärjungebiblioteken. Det kan vara skäl att gå litet närmare in på frågan, vad ett sådant behöver
i fråga om böcker. Jag tror mig därigenom kunna visa, att det för
stadsbiblioteken är enbart nyttigt, att lärjungebiblioteken vid läroverken få sina behov
tillfredsställda. Stundom hör man bekymmer över att delvis samma böcker köpas av de
båda biblioteken. Ett onödigare bekymmer finns väl icke, vilket torde framgå av
det följande. Lärjungebibliotekens behov omfattar framför allt:
1. Böcker för »enskilt arbete på det differente.rade gymnasiet». Dessa behöva
lärjungarna i regeln behålla mycket längre, än stadsbiblioteken kunna tillåta, varför
det för dem är en lättnad att slippa från dessa lån.
2. Böcker för alla skolans stadier, avsedda för individuella uppgifter i skolans
olika ämnen. Sådana uppgifter äro föredrag, hemskrivningar i svenska, individuella
arbetsuppgifter m. m. För detta ändamål behövas läseböcker, ungdomslitteratur i
olika fack, populära fackböcker av många olika slag och passande för mycket olika
stadier, vissa översiktliga större verk sådana som »Sveriges historia intill våra
dagar», »Norstedts världshistoria», Schiicks svenska och allmänna litteraturhistoria,
»Uppfinnarnas bok». Av de billigare populära fackböckerna kunna
lärjungebiblioteken skaffa dubletter, men det stora bekymret är de större verken. Av Grimbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
