- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofjärde årgången. 1939 /
243

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åhlin, H. Några ord om förhållandet mellan läroverks- och stadsbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

243 några ord om läroverks- och stadsbibliotek.

»öden» har mitt läroverk 3 exemplar och stadsbiblioteket minst lika mänga, men det
förslår inte alls. Lärarnas privata exemplar äro till föga glädje för ägarna
ständigt i svängen. När det gäller att tillhandahålla böcker för lärjungarnas individuella
arbetsuppgifter, föreligger ett problem, som dock enligt min erfarenhet kan lösas.
De allmänna biblioteken kunna knappast betjäna skolornas elever med här nämnd
litteratur i tillräcklig utsträckning och på rätt sätt. Visserligen lämna de ofta en
hjälp, som emellertid ur deras egen synpunkt blir mycket besvärlig (se den nämnda
artikeln av K. Boehme!), och ur skolans synpunkt lämnar rum för anmärkningar.
Det går ofta till pä följande sätt. En lärare ger i skolan ett ämne för
hemskrivning, i syfte att lärjungarna skola få övning i att använda källor, men bryr sig
icke om att sörja för att sädana ställas till deras förfogande och att tillsammans
med läroverksbibliotekarien organisera elevernas arbete så, att de icke hindra
varandra. Det är kanske fråga om en uppsats om de nordiska ländernas fiske. Ett par
mera förtänksamma lärjungar springa genast till stadsbiblioteket. Den
förekommande bibliotekarien hjälper dem att leta, icke efter böcker, som ge dem det nödvändiga
materialet, utan efter en framställning, som reducerar deras arbete till att göra
kanske litet förkortningar. Själaglad skyndar den lycklige hem med sitt rov. Det
är klart, att elever av denna typ föredra stadsbiblioteket. Gå de till
lärjungebiblioteket, är det tämligen säkert, att bibliotekarien frågar, om de behöva böcker för en
hemskrivning, att han förstår, att om några dagar kanske 15 andra vilja ha böcker
om det nordiska fisket, och att han absolut inte lämnar en hjälp, som är så
frikostigt tilltagen, att nyttan med hemuppsatsens skrivande inskränker sig till övning i
välskrivning. Några dagar eller någon vecka senare kommer en hel hord till
stadsbiblioteket. Nu letas fram allt, vad man kan åstadkomma om det nordiska fisket.
Den ene får något lämpligt, den andre något högst olämpligt. Det är otroligt, sä
galna saker de kunna taga med sig, när de utan att säga ett ord till bibliotekarien gå
och plocka i hyllorna. De, som komma sist, få nöja sig med särdeles föråldrade
framställningar, som förse dem med en massa oriktigt material, vilket sedan
samvetsgrant kopieras. Stadsbiblioteken hava ju visserligen i regel läsrum med
handbokssamlingar, och där borde ju lärjungar kunna samla sitt material utan att behöva
låna hem böcker till förfång för stadsbibliotekens övriga publik, för varandra och
ofta för sig själva, men intet stadsbibliotek är rustat för att taga emot hela klasser,
som på en gång vilja studera samma sak, och det är väl inte ens önskvärt med sådana
invasioner. För min del gör jag pä följande sätt, när jag vill ge en
hemskrivnings-uppgift, som avser övning i att leta reda pä uppgifter i böcker. Jag anger vissa
frågor, som skola besvaras i uppsatsen (därigenom hindras avskrivandet ur Nordisk
Familjebok), indelar dem. som vilja behandla ämnet, i lag, ger varje lag en viss
eftermiddag, då det får vara på lärjungebiblioteket (det är tillgängligt 2 timmar alla
eftermiddagar utom lördagar) och då laget får uteslutande ägna sig åt att samla
material. Dä så är lämpligt, sammanställer jag en liten samling böcker på en
särskild hylla. Blir bibliotekarien i god tid varskodd, kan han lätt ordna på detta sätt
för vilken klass som helst och lyfta bort hela besväret för stadsbiblioteken, som
mycket väl kunna säga till läroverkseleverna, då de komma klassvis: »Gä till
läroverksbibliotekarien; det är hans sak att ordna sådant här.» Vad som alltså behövs,
är en smula lätt arrangerat samarbete mellan lärarna, lärjungarna och
läroverksbibliotekarien. Det behövs icke några särdeles storslagna lärjungebibliotek för att
de skola kunna användas på här angivna sätt. Det är ju inte nödvändigt, att
biblioteket skall kunna stå till tjänst med allt mellan himmel och jord, och för den
övning, som det dock gäller, kan ett ämne oftast vara lika bra som ett annat. Om
bara lärare och läroverksbibliotekarier ordna sädana arbeten med en smula för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:17:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1939/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free