Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Wiberg, H. Vasa läsesällskap och första bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247 vasa läsesällskap och första bibliotek.
pet i Åbo, vilket han anser ha varit det första och banbrytande av de finska
sällskapen. Gardberg hänvisar slutligen till en hel rad svenska förebilder.
Dä Gardbergs intressanta framställning företer en del brister och luckor, som
det är möjligt att utfylla med hjälp av svenskt arkivmaterial, skall här lämnas
några upplysningar och beriktiganden rörande vasabibliotekets öden.
Vad dä först de svenska förebilderna angår, sä bör framhållas, att deras
historia kan följas betydligt längre tillbaka i tiden, än Gardberg antager. De svenska
lånebibliotekens historia går nämligen tillbaka till 1700-talets förra hälft, och
läse-och journalcirklar kunna med säkerhet tidfästas till början av 1770-talet. De äro
dock troligen äldre, även de. Skälet till att en särskild tillståndsresolution 1802
utfärdades för vasabiblioteket, var, att den fjädre paragrafen i Kongl. Maj:ts
Nådiga Instruction för Dess HofCanceller av den 23 febr. 1802 stadgade, att
läsesäll-skap och lånebibliotek skulle stå under hovkanslerns tillsyn. Med anledning av detta
stadgande inkommo flera — ehuru långt ifrån alla — läsesällskap och
lånebibliotek med ansökan att få fortsätta sin verksamhet. Flertalet av dem, som icke
inkommo med ansökan, torde väl i händelse av efterräkningar ha räddat sig med
förebärande av okunnighet om den nya bestämmelsen, en utväg, som dock knappast
skulle ha stått sällskapet i Vasa till buds, eftersom det till stor del bestod av
rättslärda medlemmar ur den till staden förlagda hovrätten. Det är därför naturligt,
att man bland andra ansökningar till hovkanslern även finner Vasa läsesällskaps
anhållan om tillstånd att även i fortsättningen fä bedriva den förut påbörjade
verksamheten.
Av mycket att döma var Vasa läsesällskap det första i sitt slag i Finland. I
varje fall är det äldre än Åbosällskapet, vilket enligt Gardberg skulle ha varit det
banbrytande. Orsaken till att Vasa stad på detta område blev en föregångare är
otvivelaktigt att söka däruti, att staden pä grund av hovrättens förläggande dit
blivit ett kulturcentrum. Vasa hovrätt upprättades genom en kungl. resolution av den
28 juni 1776 och redan hösten samma år hade den börjat sin verksamhet. Den
mängd av rättslärda, som i följd därav samlades i staden, bildade sedermera en
kulturell societet, inom vilken svenska traditioner voro mycket starka och
kulturrelationerna med Sverige i hög grad livliga. Eftersom 1770- och 1780-talen för
Sveriges del varit en lånebibliotekens och läsesällskapens blomstringstid, var det blott
att vänta, att de av upplysningstidens idéer gripna kulturella skikten ocksä i Vasa
snart skulle följa de svenska förebilderna även i fråga om läsesällskap och
lånebibliotek. Dylika inrättningar kommo till stånd i staden redan 1794.
Om sällskapets uppkomst, organisation och tidigaste öden lämnas en del
uppgifter i den nyss omnämnda skrivelsen till hovkanslern frän sensommaren 1802.^
I skrivelsen, som å sällskapets vägnar undertecknats av hovrättsassessorn O.
Lang-enstein, hette det sålunda bland annat:
Nägre Personer inrättade den 2 Aug. 1794 för eget nöje och tidsfördrif et Sällskaps- eller så
kalladt Läse-Bibliothek i Wasa Stad. Detta Sällskap har sedermera ej widare ökat sig än at
detsamma för det närwarande består af Herr Presidenten och Commendeuren Baron Reuterholm,
Herr Öfwersten och Riddaren von Nummers, Herr Hof Rätts Rådet och Ledamoten i Konungens
Högste Domstol Jusleen, Herr Lagmannen och Advocat Fiscalen Bergwald, samt andre Civile och
Militaire Embetsmän tillsammans sjutton personer, af hwilka undertecknad Assessor i Kongl. Wasa
Hof Rätt har om händer Böckerne, som utgöra 800 band mäst Swenska, til största delen uti Historien
och Moralen. Och för at kunna efter hand öka denne Samling har Sällskapet äfwen tillätit andre af
Stadens Inwånare at i läsningen deraf emot lindrig afgift deltaga. Med anledning af Kongl. Maj:ts
för Herr Hof Cantzleren och Commendeuren den 23 sistl. Februarii utfärdade Nådigste Instruction
> Skrivelsen, som är odaterad, finnes i hovkanslerns arkiv: Inkomna skrivelser 1802, nr 57
(R. A.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
