Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Holmberg, A. Läroverks- och stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 arne holmberg.
hända sig delar av bokbeståndet, om man kan vara övertygad om att allt göres för
att ingenting skall förstöras, som kan komma till nytta pä något håll. Om man utgår
ifrån att de flesta läroverks- och stadsbibliotek m. fl. inom några år få anledning
överväga frågan om gallring, och om man tänker sig, att inom ett och samma
bibliotek sådana gallringar kunna bli behövliga med ett par tre årtiondens mellanrum,
skulle det finnas permanent arbete för en organisation, som har att ombesörja en
sådan uppgift. För att arbetet skulle vara effektivt, vore det emellertid icke tillfyllest
att erbjuda vissa kategorier böcker till vissa bibliotek i tur och ordning —
verksamheten skulle praktiskt taget lamslås, om de bibliotek, till vilka ett erbjudande riktats,
på grund av bristande arbetskrafter icke vore i stånd att snart ge besked om vilka
böcker de kunde mottaga. Det skulle således behövas biträden för att hjälpa till med
ifrågavarande undersökningar, och såväl den ledande »utgallringsexperten» som hans
biträden skulle komma att föra en ambulerande tillvaro. Varifrån skulle man få en
sådan expert? Förr eller senare få vi nog en central byrå för de vetenskapliga
stadsbiblioteken, särskilt specialbiblioteken, vilkas ärenden med nuvarande organisation
ofta nog bli slumpvis och olikformigt behandlade. Genom en central biblioteksbyrå,
ledd av en erfaren biblioteksman, skulle man vinna en större likformighet vid
fastställande av kompetenskrav för personalen, likformiga löner vid likartat arbete, enhetliga
regler för de statistiska uppgifterna om utlåning och accession m. m. Till en sådan
byrå borde anknytas en avdelning med uppgift att verka för en rationell fördelning
av böcker, som genom gåvor lämnas till de bibliotek där de ej behövas. Till dess
uppgifter skulle också höra inventering av de olika landsortsbibliotekens bestånd,
sådana dessa efter verkställda utgallringar gestalta sig. En samkatalog över
viktigare delar av de utländska bestånden i de bibliotek, som ej äro upptagna i den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen, borde successivt
upprättas bl. a. till ledning för det fortsatta gallringsarbetet.
Det är nog icke många, som känna sig särskilt tilltalade av det nu skildrade
förslaget att något hårdhänt angripa ärevördiga boksamlingar endast på den grund,
att de icke numera finna några intresserade läsare. Förslaget är dock inte på långt
när så radikalt som de. åtgärder man redan har vidtagit med flera provinsbibliotek i
Danmark. Där har man f. ö. även beträffande de större vetenskapliga biblioteken
vidtagit lika djärva som välgörande åtgärder, vilka kunna betraktas som brott mot
traditionen. Vi känna väl alla till den nu genomförda rationella uppdelningen mellan
kungl. bibliotekets och universitetsbibliotekets i Köpenhamn samlingsområden. Vi
veta, att univ.-bibl. ersatt den förutvarande leveransplikten med rättighet för
biblioteket att rekvirera danskt tryck i enlighet med dess behov; jag kan f. ö. hänvisa till
en mycket intressant artikel av overbibl. Dahl, där man får en sammanfattande
redogörelse för alla rationaliseringsåtgärder. Flera av oss ha också hört overbibl.
Pe-dersens föredrag i Helsingfors för några år sedan, där han meddelade, att inte ens
det Kgl. Bibi. drar sig för att offra vissa obestridligen obehövliga tryckalster.
Varje biblioteksman har väl numera klart för sig, att höga accessionssiffror inte utan
vidare äro att betrakta som bevis pä att ett bibliotek är väl och rationellt skött.
För att inte alltför snart ställas inför tvånget att behöva gallra ut obehövliga
böcker har man en ganska god utväg, nämligen att syna särskilt den mer
skrymmande accessionen litet närmare i sömmarna, innan man beslutar sig för att definitivt
införliva den med biblioteket. Många bibliotek erhålla en snabb tillväxt genom
gåvor av allehanda statistiskt tryck och andra serier, som taga stor plats men sällan
användas. Man bör i god tid göra sig underrättad om huruvida en serie även finnes
på annat håll i samma stad offentligen tillgänglig, samt pröva, om icke ett exemplar
på det ena stället är tillräckligt. Man bör också vara mycket försiktig med att mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
