Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Linder, Greta. Den första korrespondenskursen i biblioteksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den första korrespondenskursen i biblioteksskötsel. 2/3
tigaste hjälpmedlen för bokurvalet —■ endast varit en diskussion om betydelsen
av att inköpa facklitteratur i större utsträckning än som f. n. i regel är fallet;
vidare ett understrykande av vikten av att grunda handbokssamlingar. I detta
sammanhang diskuterades proportionen mellan fack- och skönlitteratur.
Centralbibliotekarien Gustafson har i sin uppsats i Bibi.-bl. 1935 angående bokinköp till de mindre
biblioteken tänkt sig ett inköpsvärde för facklitteratur av omkring 60 ^ och anser,
att den nuvarande utlåningssiffran för facklitteratur pä landsbygden om cirka 20 fa
"borde kunna höjas och komma närmare städernas cirka 33 ^ (det gäller här
medelsiffrorna f. n.). För säkerhets skull bör det kanske inflikas, att det inte är
fråga om någon strömkantring i uppfattningen om skönlitteraturens stora
bildnings-värde. Den goda skönlitteraturens förmåga att tala till och göra intryck pä
människor av de mest skilda slag ställer den i särklass, när det gäller bildande
läsning, och en folkbildning, som stode främmande för dess betydelse, bleve fattig och
färglös. Om man inte desto mindre anser sig ha anledning att påverka
utvecklingen i riktning mot ett bättre tillgodoseende av facklitteraturen, så beror det på
insikten om att det är facklitteraturen, som varit den styvmoderligast behandlade
delen av bibliotekens bokbestånd. —■ Emellertid har det synts motiverat att vid en
kommande kurs trots svårigheterna ägna något mera tid åt bokurvalsprinciper och
därmed’ sammanhängande problem.
Huvudparten av arbetet vid den första korrespondenskursen ägnades i stället
klassificering och katalogisering samt gången i det hela av det tekniska arbetet.
Vidare upptogs till behandling frågan om inredning av bibliotekslokaler samt en
del allmänna spörsmål, som även de mindre biblioteken ha intresse av:
statsunderstödsbestämmelser, centralbibliotekens verksamhet, samarbetet mellan de olika
biblioteken i en kommun, bibliotekspropaganda o. s. v. Inlagor till myndigheterna
med motiverad begäran om förhöjda anslag ha författats liksom även
tidningsartiklar om biblioteket till allmänhetens upplysning.
För att börja med det tekniska arbetet framgick det av svarsbreven, att man
— i alla fall från den intresserade elit, som det här närmast är fråga om —
knappast längre får höra alla de välbekanta argument, som bruka anföras av dem, som
gärna vilja slippa att ordna upp och katalogisera sina bibliotek: man har själv köpt
alla böckerna och har därför varenda en i huvudet, och vad låntagarna beträffar
kan ingen makt förmå dem att använda en kortkatalog. Vi ha alltså inte i någon
större utsträckning behövt köra fram med den gamla vanliga arsenalen av
motargument: att hela detta resonemang uteslutande gäller för mycket små bibliotek; förr
«ller senare når bokbeståndet en omfattning, där allt tal om att överblicka det utan
tillgång till en katalog faller på sin egen orimlighet. Det kunde ytterligare
tilläggas, att det för en stor del av vår svenska publik säkerligen ligger något
främmande i tanken, att bibliotekarien personligen skall vara den enda nyckeln till
biblioteket, i stället för att det bör få bero pä vars och ens fria val, om han önskar finna
sig till rätta på egen hand eller söka vägledning. Och skulle publiken ha svårt att
hitta i katalogerna, så ingår det till yttermera visso i bibliotekariens skyldigheter
att hjälpa den tillrätta. För övrigt har ju hela läget i fråga om katalogiseringen
avsevärt förbättrats i och m,ed de tryckta katalogkortens tillkomst 1933. ■— Vad
själva katalogiseringsövningarna beträffar har man dels gett deltagarna exakta
avskrifter av titelsidor att katalogisera, dels låtit dem välja fritt bland sitt eget
biblioteks bokbestånd. Med hjälp av exempelsamlingen till »Katalogregler i
sammandrag», som legat till grund för undervisningen, har det visat sig att en stor
procent av deltagarna nått goda resultat. För att ta upp en detalj kan det påpekas, att
man pä många håll funnit regeln att avslöja svenska pseudonymer opraktisk, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
