Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Linder, Greta. Den första korrespondenskursen i biblioteksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2/6 greta linder.
att en stor del av publiken letar efter Beskow på Runa, Serner på Frank Heller
o. s. v. Regeln är emellertid sä vedertagen, att någon ändring inte kan anses
tillrådlig, men en utväg vore att på själva hyllan — pä samma sätt som mänga bibliotek
göra, när det gäller att fästa publikens uppmärksamhet pä böcker på foliohyllan —
använda kraftiga pappskivor, som hänvisa från pseudonymen till det egentliga
namnet. — Ämneskatalogisermgen lämnades nästan helt åsido, dä den ensam skulle
ha fordrat flera studiebrev och dä f. n. redan arbetet med att lägga upp en alfabetisk
och systematisk katalog måste anses ge bibliotekarierna vid de mindre biblioteken
full sysselsättning.
Vad klassifikationen beträffar tycks det bli allt färre, som bestå sig med
egna recept för böckernas indelning; fördelen av att begagna det vedertagna svenska
klassifikationssystemet synes numera vara nägot som är höjt över all diskussion.
Dessutom kan man konstatera, att klassificering tycks ligga väl till för det svenska
folket. I samband med klassificeringen upptogs dels frågan om inventering, dels
frågan om tryckta kataloger. Vad inventeringen beträffar framgick det, att man i
allmänhet har klart för sig, att man bör inventera en gång om året, även om man
ute på landet i allmänhet har mycket litet känning av att böcker försvinna pä ett
otillåtet sätt. Mera komplicerad är frågan om tryckta kalaloger. När den nya
biblioteksförfattningen kom till 1930, missförstod man tydligen på många håll en
anvisning i § 22 angående tryckt katalog som ett led i det kommunala samarbetet
mellan biblioteken och fick för sig, att det var önskvärt att överallt ta itu med saken.
Men den tendensen har nog avtagit något. I själva verket är det i flertalet
fall långt angelägnare att ordna med gemensamma bokinköp, gemensamma lokaler
och gemensam bibliotekarie. Detta utesluter inte, att det kan ha sina fördelar med
tryckta kataloger, särskilt där en stor procent av låntagarna har lång väg till
biblioteken. Och även annars äro dessa kataloger genom sin större överskådlighet ett
välkommet hjälpmedel vid sidan av kortkatalogen. Men det är en dryg utgift. En del
bibliotek bruka nöja sig med att jämte kortkatalogen tillhandahålla låntagarna en i
fem, sex exemplar maskinskriven katalog, som utökas med årliga supplement,
andra åter skaffa sig en billig ersättning för tryckt katalog genom att vid publicering
av sina nyförvärv i ortens tidningar begära avdrag för utdelning till låntagarna.
Vad sedan frågan om inredningen av en bibliotekslokal beträffar, sä är det en
sak, som behöver understrykas, och det är behovet av magasinsutrymme. När man
har öppna hyllor — och fördelen därmed hör numera likaledes till de frågor, som
inte längre diskuteras — följer rent automatiskt kravet på att man inte skall
blanda nytt och gammalt, inte låta det gångbara bokbeståndet stå huller om buller
med gammalt bråte: föråldrad lantbrukslitteratur och naturvetenskap, teknik,
lagupplagor o. s. v. Under mycket små förhållanden kan man möjligen nöja sig med
ett skåputrymme i själva biblioteksrummet, där man också tillfälligtvis kan
placera trasiga böcker, som skall ombindas o. s. v.
överhuvud taget är bibliotekens lokalfråga just för närvarande ett av de allra
mest brännande problemen, men den är för stor att rulla upp i detta sammanhang,
och det får räcka med att hänvisa till att Biblioteksbladet i alltmer ökad omfattning
tar upp hithörande frågor. Bl. a. kan omnämnas centralbibliotekarien Nosslins
uppsats 1936 om Landsbygdsbibliotekens lokalfråga. Och i SAB:s småskriftserie
väntas inom kort en ny upplaga av den av bibliotekskonsulenten Tynell utgivna
skriften om Bibliotekens lokaler.
Själva inredningen kan också förtjäna ett par ord. En särskilt för
ändamålet konstruerad disk bör nog även i de små biblioteken stå på önskelistan
(ritningar kunna erhållas frän Bibliotekens försäljningscentral, Örebro). Anord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
