Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hallström, Ester. Något om samarbetet mellan amerikanska skol- och barnbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN AMERIKANSKA SKOL- OCH BARNBIBLIOTEK. I35
en skola biblioteksmedveten. Något av det bästa en rektor kan göra, är att tillbringa
en halvtimme då och då i skolbiblioteket och åse elevernas väljande och ratande.
Det kommer att göra honom förstående för bibliotekets värde och behov.
Det finns vidare många knep, som en skolbibliotekarie, som helt känner
ämneskurserna, kan använda sig av. En konstindustrien klass i biblioteket hade fått läsa
ett poem ur tidskriften »American Girl» om »Matilda’s Wool Work», och så hade
de fått höra just så mycket om Bayeux-tapeterna, att de blivit intresserade. Så hade
man slagit upp innebörden av en del fackuttryck i poemet, ordböcker och
encyklo-pedier hade anlitats och anteckningar gjorts. Nästa lektion hade de visat det
insamlade materialet för läraren och frågat honom, om det var mera de kunde taga
reda på till gången därpå. En klass, som läste Shakespeare, hade fått höra om
böcker från den tiden, och särskilt hade uppmärksamheten riktats på beskrivningar
av samtida engelska medelklasshem. Man hade fått göra anteckningar om en
drottnings kröning och om Stratford. Hela materialet överlämnades till läraren, som
utarbetade individuella uppgifter i ämnet ät eleverna, avsedda att lösas under
bibliotekstimmarna.
En klass demonstrerade så resultatet av ett arbete, bedrivet enligt dessa metoder.
Eleverna, femton- till sexton-åringar av italiensk extraktion, tillhörande en
handelslinje, hade under två och ett halvt års tid besökt skolbiblioteket en timme i veckan.
Sista halvåret hade de helt enkelt haft biblioteksrummet till klassrum och hade
åtnjutit systematisk undervisning i bibliotekskunskap, vilket resulterat i att de kände
sig fullt hemma i uppslagsböckerna.
Klassläraren hade formulerat ämnet för studierna: »New York City av i går, i
dag och i morgon». Klassen hade arbetat i tre grupper med var sin del av ämnet.
Efter en del förberedande arbete hade resultatet blivit meddelat klassen i dess
helhet av de respektive gruppernas ordförande. Sinsemellan olika frågelistor, som inte
uttömde ämnet, men gåvo övning i förmågan att använda uppslagsverk,
utarbetades av klassläraren och skolbibliotekarien i samråd och delades ut. Efter några
timmars arbete i biblioteket överlämnades resultatet till klassläraren. Gemensamt
utarbetades en bibliografi över de böcker i ämnet, som voro tillgängliga i
skolbiblioteket, tillika med listor på använda referensböcker och bild- och broschyrmateriel.
Duplicerade listor utdelades till deltagarna i den ovannämnda konferensen.
Bokaffischer, som barnen textat och målat, voro upphängda till beskådande. Man
kunde inte undgå att få det intrycket, att detta var en arbetsmetod, som mycket
uppskattades av eleverna.
En pjäs skulle nu visa, vad som under den första timmen i biblioteket hänt i
den grupp, som arbetat på »New York av i morgon», d. v. s. världsutställningen.
En bekymrad nykommen pojke vet ej, var han skall söka svaren till sina
frågor. En mera erfaren anser hans bekymmer bero på, att han måtte ha kommit frän
en skola utan bibliotek! Som ordförande ber han de övriga var och en nämna en
fråga, föreslå var svaret skall sökas och varför just där, samt ta fram materialet.
Man använde nu friskt kortkatalogen och uppslagsböcker av skiftande slag, och de
förklaringar man gav varandra voro ibland mycket väl funna. Ett fritt samtal om
diverse böcker, där de funnit intressanta saker i ämnet, avslutade den trevliga och
instruktiva framställningen.
Därefter presenterades för konferensen den ideala anknytningen till närmaste
allmänna bibliotek, en anknytning, som ansågs inte nog ivrigt och ingående kunna
planeras och vidmakthållas. Ty skolans försök att göra eleverna biblioteksmedvetna
kan få varaktigt resultat, endast om förbindelserna bli så fast knutna under
skoltiden, att de hålla under senare år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
