Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planen för lifvets utveckling på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I verlden.
35
varo, ett organ, som har till ändamål att förena honom med
Gud, så fans äfven i den gamla verlden ett folk, som, under
det att alla andra uppöfvade sin själs förmåga och
öfverlemnade sig åt jordens uppodling, erhöll den högre kallelsen att
/utveckla den andliga gåfva, som höjer människan öfver sig själf
och verlden. Under det att Österlandets stora folkslag
öfverlemnade sig åt eröfringens grymma njutning, under det att
fenicierne, behärskade af tanken på det ny t tiga, sysselsatte sig
med industri och handel, under det att grekerne söka i sina
artistiska och literära mästerverk förverkliga det skönas och
sannas ideal och under det att romarne slutligen, i det de läto
leda sig af sin praktiska klokhet, med stor skicklighet grundlade
rättsnormerna för århundraden, så skiljer sig sagda folk från
hela denna psykiska mänsklighet genom en riktning på det
religiösa, hvilken gör det liksom till en gäst och främling på jorden.
Hvad som förnämligast sysselsätter detta folks tankar är icke
eröfring, icke industri, icke vetenskap eller konst, icke ens det
rätta i detta ords rent mänskliga betydelse. Det, som upptager
dess lif, är Guds dyrkan, Guds rätt öfver människan, de
kommande tingens ordning, då denna gudomliga rätt skall
förverkligas på jorden, — med ett ord: det som upptager deras tankar,
är Jehova, som är och som kommer, hans heliga och härliga
rike samt hans fruktansvärda dom. Detta folks vise äro
profeter, dess konstnärer äro psalmsångare, dess hjältar arbeta i
den Högstes tjänst. De uppväckas tid efter annan, för att i
nationens hjärta ånyo väcka den himmelska längtan, som är
själen i dess tillvaro, men som dem förutan snart skulle förslappas;
desse gudomlige sändebud äro för Israel hvad Israel själft skall
vara för de öfriga folken: ett människovardande midt i den
gamla verldens psykiska lif af det religiösa anlag, som innebor i
hvarje människosjäl, af anden i människan, som sträfvar att
mätta sig af Guds Ande. Och under det Gud "låter alla
de andra folken gå sina egna vägar"*), ,på det de själfve må
komma i erfarenhet af sin oförmåga att förverkliga det goda,
ställer han Israel under en på samma gång kärleksrik och sträng
uppfostrans ok, för att bevara det från en fullständig under-
*) A. G. 14: 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>