Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppenbarelsen.
47
böte, enär ju undervisningen alltid bör understöda hvarje
upp-fostringsarbete." I detta ljus framställer bibeln de gudomliga
uppenbarelser, som där omtalas. "Skulle jag," säger Gud
till sig själf, "skulle jag dölja för Abraham, hvad jag vill
gör a" *) ? Då Gud här på jorden vill utföra ett
sammanhängande verk, måste han då icke nödvändigt förena med sig
en antal frie tjänare, som medverka i hans arbete, för såvidt han
icke skulle vilja utföra det genom en ändlös rad at under? För
detta ändamål måste han först och främst draga dem till sig
och vinna dem för sin sak; vidare måste han, på det de må
kunna arbeta med insigt och frihet, inviga dem i sin plan,
åtminstone i den mån som de skola deltaga i dess utförande;
detta förutsätter en rad af uppenbarelsehandlingar. En profet
har i följande ordalag uttryckt det faktum, hvarpå han kände
sig vara ett lefvande bevis: "Kunna ock två vandra tillhopa,
utan att de draga öfverens med hvarandra? ... Så gör
Herren Jehova ingenting, utan att han uppenbarar sin
hemlighet för sin tjänare profeterne"**).
Man har sökt förklara den israeliliska monoteismen jämte
den tro och de förhoppningar, som därmed sammanhänga, såsom
en instinktartad böjelse hos den semitiska folkstammen
(Renan), eller ock har man velat härleda den ur det mänskliga
medvetandets naturliga utveckling, som hastigare skulle hafva
nått sin fullbordan hos denna folkstam än hos alla andra. Men
den berömde vetenskapsmannen Max Müller, som i våra dagar
anstält de djupaste undersökningarna öfver det mänskliga
förståndets och det mänskliga medvetandets hemligheter med
tillhjälp af de antydningar, som språket erbjuder, har pä ett
mästerligt sätt vederlagt denna naturalistiska åskådning. "Är det
möjligt att påstå," frågar han, "att en instinktartad böjelse för
monoteism tilldelats alla de nationer, som tillbådo Elohirn,
Jehova, Sebaot, Molok, Nisrok, Rimmon, Nebo, Dagon, Astarot,
Baal eller Bel, Baalpeor, Baalzebub, Ghemosch, Milkom,
Adram-melek, Annamelek, Nibhaz och Tartak, Aschima, Nergal, Suk-
*) 1 Mos. 18: 17.
**) Amos 3: 3, 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
