Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Om de sex skapelsedagarne.
kotbenot, solen, månen, planeterna och alla himlens stjärnor" *)?
Alla dessa gudanamn tillhöra verkligen de semitiska
stammarnes panteon. Samme författare erinrar vidare därom, att
man icke från en Abrahams, en Moses’, en Elias’, en Jeremias’
exempel får sluta till det judiska folkets allmänna karaktär,
emedan det är ett faktum, "att detta folk mångfaldiga gånger
framkallat Herrens vrede genom att offra åt andra gudar"**).
Historien betygar, att Israel var böjdt för samma finare eller
gröfre polyteism, i hvilken alla andra folk fallit, och att Gud
måst genom ett ringa antal utvalda människor och genom en
mycket sträng tukt, som ofta öfvergick till de hårdaste straff,
ständigt göra nya ansträngningar, för att förmå detta folk att
motsätta sig den afgudiska strömning, för hvilken de af
naturen voro lika blottstälda som alla andra.
Utan tvifvel måste man antaga en ursprunglig och
naturlig uppenbarelse af Guds tillvaro för det mänskliga
medvetandet, men — såsom Max Müller anmärker — denna
ursprungliga uppfattning af Gud är i sig själf hvarken monoteism eller
polyteism . . . Den finnes uttryckt i följande trosartikel: Gud
är Gud, eller: det finnes en Gu d; hvilket ännu icke betyder
det finnes blott en enda Gud"***). Denna sista formel, som
uttryckligen nekar polyteismen, går utöfver den naturliga
uppenbarelsens innehåll. Huru förklara, att Israels folk allena har
ägt denna kunskap, och gjort den till grundvalen för sin
nationela tillvaro? Var detta folk begåfvadt med högre filosofiska
anlag? Ingalunda. Max Müller påminner här Renan om hans
egna yttranden, hvari han icke vill tillerkänna de semitiska
folkslagen "ens det minimum af religiöst tänkande, som är
nödvändigt för att fatta Guds enhet" †). Men så visst det äfven
är, att alla folk hafva höjt sig till en allmän tro på
gudomligheten i kraft af det religiösa organ, hvarmed människosjälen
utrustats, lika visst är det äfven, att Israel allena har
uppfattat denna allmänt antagna gudomlighet såsom en Gud.
*) Max Müller, Essays. 1 Band: Beiträge zur vergleichenden
Be-Mgionsivissenschaft. Leipzig 1869, s. 300.
**) Müller, på anf. st., s. 301 f.
***) På anf. st., s. 305-307.
†) På anf. st., s. 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
